Tadiwennit akked umaru Akli Muhubi

 Anwa i d Akli Muhubi ? 

Di tazwara ad ak-iniɣ tanemmirt s tussda mi terziḍ ɣur-i s yisteqsiyen-a. Nekk, d yiwen n yilemẓi i d-fkan yidurar n tmurt n Yiqbayliyen, luleɣ deg useggas n 1992, di taddart n Yiɣil Wis i d-yefkan amusnaw Ɛellawa Rabḥi. Ttaruɣ tamedyezt, kkiɣ di kra n tfaskiwin i d-yettilin sya ɣer da. Ssufɣeɣ-d sin yidlisen s Teqbaylit, kkiɣ s tira n yimagraden di kra n yiɣmisen, d yiblugen, akken daɣ i kkiɣ deg umussu asduklan.

Amaru Akli Mouhoubi
Melmi tkecmeḍ annar n tira? Acu i k-ijebden ɣur-s? 

Kecmeɣ annar-a mi lliɣ d amecṭuḥ, ɣas ini mi lliɣ ɣɣareɣ deg uɣerbaz amenzu i bdiɣ tira. D tizlatin n yinaẓuren i icban Lwennas Meɛtub, d Ḥamiduc i yi-yiwwin ɣer tira. Syin,  mi kecmeɣ aɣerbaz alemmas bdiɣ ttaruɣ iceqfan-iw imezwura n tmedyezt, ssefraweɣ bujadi kan, akken daɣ i d-leqḍeɣ inzan, timseɛraq d tmucuha seg yimawen n temɣarin. Di tesnawit, yennerna ciṭ uswir, di tallit-nni rniɣ ttaruɣ tullisin, akken almi d yebrir 2017 ssaẓergeɣ-d ammud-iw amezwaru n tmucuha.

Ahat yella kra i k-yesbeɣsen deg umecwar-a i d-tewwiḍ!

 Ur ak-sunufeɣ ara tameslayt, di tazwara n umecwaṛ-iw ur d-ufiɣ ara ula d yiwen ɣer yidis-iw, i mi wid ssneɣ akkit qqaṛen-iyi-d ttixeṛ-ik i ubrid-a n Teqbaylit, ur yessuffuɣ ara, ulac deg-s aɣrum, ... Syin mi walan yeffeɣ-d udlis, tenqer-d tafat bdan ad iyi-d-qqaṛen kemmel deg ubrid-agi. Tabɣest i kesbeɣ tekka-d seg ccna n Teqbaylit.

Tettwassneḍ d ameɣnas n Tmaziɣt d yidles, ttxil-k eg-aɣ-d agzul ameẓyan ɣef leqdic-ik. 

D acu ara ak-iniɣ, am nekk am medden, yal wa akken i yettwali timsal, ḥemmleɣ taẓuri d wayen icudden ɣer yidles-nneɣ, ɣef waya ufiɣ-d iman-iw tedduɣ gar tiddukliwin tidelsanin, ggareɣ afus-iw, ttakeɣ tallelt s tzemmar n yiɣallen-iw, d wallaɣ-iw. Zgiɣ deg yixxamen idelsanen, mi sliɣ s kra n tigawt ɣef yidles d tẓuri ttazzaleɣ, ... 

Ma ɣef Teqbaylit (Tamaziɣt) ulamek ur tḥemmleɣ ara neɣ ur ttnaɣeɣ ara fell-as, i mi deg wakal-is tettwarkeḍ, ur tt-yettali ara wawal. Rfiɣ nezzeh i mi ur tt-id-ufiɣ ara deg uɣerbaz, ɣef waya uɣaleɣ ttḥarabeɣ fell-as, uɣaleɣ ɣunzaɣ wid tt-iɣunzan. Akken yeqqaṛ umedyaz deg wawal-is : "Win ur tɣaḍ Teqbaylit, awer timlilit".

Tirmit-ik tamezwarut, di tira d ammud n tmucuha i turiḍ deg useggas 2017. Mmeslay-aɣ-d cwiṭ fell-as, ttxil-k. 

Tikti n usiẓreg n udlis, tella send aseggas n 2017, maca d ttawilat i yi-yeǧǧan ur d-suffɣeɣ ara. Di tazwara, lliɣ riɣ ad siẓergeɣ ammud n tmedyezt, syin mcawareɣ d yiwen n umeddakel, dɣa gezmeɣ-tt di ṛṛay zwareɣ-d deg wammud n tmucuha. Adlis-a, fkiɣ-as azwel "Timuɛay seg tgemmi Taqbaylit", yeffeɣ-d di 16 yebriri 2017 ɣer teẓrigin Asirem n Tubiret, ddant-d deg-s semmus n temɛayin, tazwert d useggem n yisebtar llan-d s lmendad n umnadi ameskar Naṣir Meǧdub, ma d unuɣ n tduli yella-d s ufus n tnaẓurt-tamedyazt Ɛissu Ɛica.

Tadyant n Yidir, Akli Muhubi
Deg useggas yezrin 2021, tuɣaleḍ-d s tmacahut igerrzen nniḍen, azwel-is "tamacahut n Yidir". Eg-d fell-as agzul ameẓyan i wid iran ad tt-budden i warraw-nsen. 

Tamɛayt-a teḍra-d zik asmi tessawal ddunit, deg tmurt n Yiqbayliyen yella yiwen n ugellid iɛiqqer i yeggullen deg yimezdaɣ n tgelda-s ma yella win d-yesɛan aqcic ad t-ineɣ. Ultma-s n ugellid-a, isem-is Taninna. Terwel seg lbaṭel n gma-s, tuɣ yiwen n yigellil isem-is Aksil zedɣen deg tegzirt lwaḥi, Aksil yettṣeyyid iselman, ma d Taninna txeddem tibḥirin, tikwal yettɛawan-itt urgaz-is.

Yiwen wass Taninna terfed s tadist, tuggad ad d-tesɛu aqcic, ad t-ineɣ gma-s. Ayen tuggad yeffeɣ, Taninna tesɛa-d aqcic. Amek ara as-texdem?

Argaz-is, yenǧer-d dduḥ s usɣar, yerra daxel-is kra n yittafttaren ideg yura isem n uqcic d wanda yezdeɣ… akken ma yufa-t ḥedd ad as-ten-yefk asmi ara yimɣur bac ad yizmir ad yuɣal ɣer yimawlan-is. Terna tɛelleq-as yiwen n lḥerz, tsemma-as i mmi-s Yidir akken ad yidir. Deg yiḍ-nni n tlalit-is uwin-t ɣer yiwet n teẓgi isem-is Tiẓgi n Dɛussu; deg teẓgi-nni yella yiwen n wasif isem-is Asif Asemmaḍ sersen-t deg-s, uwin-t waman.

Sin yimuhal-ik imezwura, tbuddeḍ-ten i tgejda n tsekla-nneɣ Sliman Reḥmani, Ṭawes Ɛemruc akked Malek Wari deg udlis-ik amezwaru; Belεid At Ɛli, Racid Ɛellic akked umeskar-aneggal Ɛmer Mezdad deg wis 2. Tzemreḍ ad aɣ-d-teskefleḍ ufur n way-a? 

Buddeɣ adlis-iw amezwaru i yizumal-agi-nneɣ "Sliman Reḥmani, Ṭawes Ɛemruc akked Malek Wari" acku ddren yiwen n lḥif annect-ila-t, di tayeḍ uran, skeflen-d agla n lejdud-nneɣ, kksen-t-id seg yimi n tatut. Sḥassfeɣ nezzeh imi itran yecban wigi drus maḍi i yessnen azal-nsen, i yessnen tira d umecawaṛ-nsen.

Wis sin buddeɣ-t i wat tsuta i yuran s Teqbaylit ɣef Teqbaylit, Belεid At Ɛli, Racid Ɛellic akked umeskar-aneggal Ɛmer Mezdad, imi wa yeḍfer wa, yal yiwen yesnerna tira n Teqbaylit di tallit i deg yedder. Aṭas i d-yennan acimi i d-terniḍ Dda Ɛmer Mezdad gar-asen acku ur yemmut ara, ttarraɣ-asen : "Ur ẓriɣ ara acimi i nuɣ tannumi nettadder-d wid i ɣ-yeǧǧan, ntettu wid gar-aneɣ yellan ɣas ma xedmen nnig tezmert-nsen. Yelha ma nsennemmer win iɛetben, yenḥafen, yeččan times d amuddir, iwakken kan ad iwali tutlayt-is tuẓa ɣer zdat. Talwit i kra i ɣ-yeǧǧan, teɣzi n tudert i wid mazal qeddcen s tezdeg n wul.

D timucuha i turiḍ ar tura: d aḥemmel kan i tent-tḥemmleḍ neɣ yella yiswi aseklan deg way-a? 

Ḥemmleɣ akk ayen icudden ɣer-neɣ, ama d tamedyezt, tamezgunt, timseɛraq, ... Mi ferneɣ timucuha mačči akka kan, ferneɣ-tent acku ur llint ara s waṭas di tnedlisin, iselmaden-nneɣ ur d-ufin ara swayes ara sseɣren, inelmaden, daɣen yewɛeṛ-asen lḥal ad d-afen akka kra n tmacahut swayes ara d ssedhun iman-nsen... Iswi-inu agejdan d wa "d asnerni n tsekla n warrac imecṭaḥ".

Akli, d win yekkin deg waṭas n tedyanin tiseklanin. Mmeslay-aɣ-d cwiṭ fell-asent. 

D tidet kkiɣ di ddeqs n temliliyin tiseklalin, deg-sent ttakeɣ-d tamuɣli-w, am nekk am wiyaḍ. Llant tid n tmedyezt, tid n tullisin, d wayen nniḍen. Ddeqs n temliliyin-a d tid igerrzen, ɣas ma tikwal yettili-d lexsaṣ, maca d tid i yeččarayen allaɣen s tmusniwin, akken daɣ i sselmadent ayen ur d-ilemmed umdan seg uɣerbaz, neɣ anda nniḍen. Ssarameɣ mazal ad d-ttilint temliliyin, acku seg wawal i d-yettas uskasi, seg uskasi i ttnernint tektiwin, d tiktiwin i ibennun imal.

D acu i ak-d-rennunt deg umecwar-ik ? 

Rennunt-iyi-d aṭas n temsal, snernayeɣ di tmusni-inu, akken daɣ i ttnernint tektiwin-inu, deg-sent nettissin imedyazen, imeskaren, imnadiyen, d yisdawanen, ... Ay-agi akk yezmer ad d-yeglu s kra n tigawt neɣ d leqdic ara yesnernin tutlayt d yidles-nneɣ.

Nga tamawt di "Tedyant n Yidir", unuɣen i ak-tga tnaẓurt Ɛica Ɛisu, rnan azal d thuski i udlis. Ttxil-k eg-as-d tanekda deg ublug-nneɣ "tutlayt-inu", d tajmilt i tlemẓit-a i yuklalen asebɣes. 

D tidet akka i d-qqaṛen ula d imeɣriyen. Ɛica ƐISSU d yelli-s n taddart Ɛeqqar yettafaṛen taɣiwant n Uweqqas (Bgayet). Tlul deg 15 di mayyu aseggas n 1985. Tesɛa agerdas n "Technologie Alimentaire". D tamsuneɣt i iqedcen d waṭas n yimeskaren, d yinaẓuren, rnu ɣer waya d tamedyazt i yekkin deg waṭas n tfaskiwin, d temliliyin i d-yettilin sya ɣer da.

Anida i zemren ad afen yimeɣriyen idlisen-ik i tiɣin? 

Idlisen-iw akka tura ẓriɣ mazal ttnuzun di tnedlisin n yiɣerman n Bgayet d Tizi Wezzu, Aqbu, d Yiɛeẓẓugen. Ma yella win i t-inudan ur t-yufi ara ad aɣ-yessuref, imi tuget seg-sen zuzreɣ-ten ɣef warrac, ladɣa widak n uɣerbaz amenzu, d uɣerbaz alemmas.

Timuεay, Akli Muhubi
Nessen-ik daɣen d amedyaz, i melmi ammud-ik n yisefra ? 

Ddeqs aya mi bdiɣ ttaruɣ tamedyezt, kkiɣ di kra n tfaskiwin d temliliyin… Ttheyyiɣ ammud n tmedyezt aṭas aya, maca ur d-ufiɣ ara allalen iwulmen i usuffeɣ-ines, maca deg wakud-a deg i nella a-t-an rriɣ-t-id di lbal-iw, ssarameɣ ur yettɛeṭṭil ara ad yili di tnedlisin.

Ma nniɣ-ak Tamaziɣt, Taqbaylit, acu ara d-yezrin deg wallaɣ-ik? 

Tamaziɣt d Mulud Mɛemmeri, d kra i yellan ɣer tama-s deg umecwaṛ-is n uselmed, d tira. Taqbaylit d arrac-nneɣ i iṛuḥen d iseflan fell-as, d wid i mazal qeddcen i ddemma-s, s tsuta n wassa.

D acu ay d awal-ik n taggara i yimeɣriyen n "tutlayt-inu" d tmuɣli-k fell-as?

Di tazwara n tagara, tanemmirt s tussda i kečč a dda Sadeq imi iyi-d-tefkiḍ tagnit ad d-meslayeɣ i ublug "tutlayt-inu", tanemmirt i yimeɣriyen i d-yettilin d tallelt, i d-yettaken timuɣliwin-nsen s tezdeg, d nutni ara ɣ-yeǧǧen nettkemmil deg ubrid-a n tira d timeɣnest. Ttwaliɣ ablug "Tutlayt-inu" d ameṛkanti, ɣas akken kan i d-yebda tikli, igerrez wayen i d-tettarum deg-s, ssarameɣ-as teɣzi n tudert.

Commentaires

  1. Tanemmirt ɣef tdiwennit-a a dda Sadeq.

    RépondreSupprimer
    Réponses
    1. Ulac uɣilif. Nessaram ad tkemmleḍ deg ubrid-a i d-tewwiḍ. Neẓra d win yessawaḍen.

      Supprimer

Enregistrer un commentaire