Dda Muḥuc, d yiwen n unaẓur ilulen deg Burǧ Mnayel, deg useggas n 1941. Laṣel-is n At Wasif, isem-is aḥeqqani, “Muḥend Ulḥaǧ BENMUHUB”.
Yeɣra tafransist akken ilaq, acku asmi yekcem ɣer uɣerbaz yelmed ɣer yirumyen di tallit-nni, ɣas akken di Lburǧ i d-yekker, Taqbalit, yezga yeṭṭef deg-s, urǧin tenquqel deg yimi-s.
Deg useggas n 1953, yuɣal-d baba-s ɣer yiwaḍiyen, yezdeɣ dinna. Dda Muḥuc, iḥemmel aṭas aẓawan d yisefra, yecna ddeqs n tezlatin, gar-asent: lefraq yid-m d aɣilif, Aḍar mi inuda yettawi-d neɣ yettaǧa, Alemlum, JSK…
Yessufeɣ-d snat n tesfifin, deg-s seddis n tezlatin. Yura diɣen adlis i wumi isemma : « les neuvains d’amour » s tefransist, d isem-is i d awal-is, imi isefra-ines sɛan akk tẓa n yifyar am wid n Si Muḥend Umḥend.Yexdem daɣen kra n tezlatin, yecna-tent Ɛetmani (Ḥemmic n At-Wadda d warraw-is).
Dda Muḥuc, yezweǧ semmus n tikkal, imi yal mi ara yesɛu tameṭṭut ad as-tt-teḍerreq yemma-s, ɣef wannect-a i yesεa tlata n yisurta, ɣer kraḍ n tlawin, ma d snat nniḍen ur sɛint ara dderya. Ruḥent akk ḥala tis ukuẓet i d-yeggran ɣur-s armi yemmut. Tagi d “ Nna Lǧuher” i wumi qqareɣ “ yemma Lǧuher” acku d tamɣart-iw.
Beṛṛa n yisefra d uẓawan, di tudert n yal ass, Dda Muḥuc, d uhdiq, maca hnin, ayen d-yettawi seg uxeddim n tkerwas, d ayla n medden meṛṛa ama d aḥbib, ama d aqrib, ama d aberrani.
Asmi tezzi yis-s ddunit, teɣli-d tewser d leɛyub n temɣer akked waṭṭan, yufa-d iman-is weḥd-s, ulac leḥbab, ulac imawlan, anagar tameṭṭut-is akked mmi-s “Smaɛil”
Asmi d-testeqsa Mm-lḥeqq, tewwi-t ass n 15 di ctember 2003. Yemmut s fad d uḥaruq n tegmat-nni d-yessekker, ur yelli ḥedd ɣer tama-s, imi ulac-itt iɣab later-ines; d acu kan yal yiwen s nnuba-s akken qqaren Wat zik: “Ass-a fell-i, azekka fell-ak”
Massa Bucali-Benmuhub Ḥuriya
Commentaires
Enregistrer un commentaire