I lmend n tuffɣa n udlis-is amaynut “Tameɣnast n yiseɣ”,
nemlal d Samira Ḥusini Benεebdelmalek, tamarut i yuɣen abrid di tsekla tamaziɣt tamirant. D taselmadt n tutlayt tamaziɣt, d tameṭṭut n tsekla, d tayemmat n twacult, d yiwet n taɣect n tira taqbaylit tatrart. Ger wayen tenna di temlilit-is d “tutlayt-inu”: Ayen uriɣ d wayen ttaruɣ d tilawt, d ayen yeḍran yakan d wayen iḍerrun akka tura. Ussan-a, ad tekki deg yiwet tedyant tadelsant ɣef yidles amaziɣ di tmaneɣt n Fransa.
Azul, nekk d Samira HOCINI BEN ABDELMALEK, d taselmadt n tmaziɣt di tesnawit (yakan), d tamarut s tutlayt n teqbaylit
Kemm yellan d taselmadt, d tamarut, d tayemmat; amek i tzemreḍ, i tessawaḍeḍ ad trefdeḍ kradet tmasiyin-a ɣef tikkelt?
Ur yeshil ara ad tent-ṭṭfeɣ akk, meɛna xeddmeɣ tazmert-iw akken ad tent-ḥyuɣ akk; yal tama ttakkeɣ-as amur-is, diɣen llant tegnatin ideg stehzayeɣ deg tama akken ad fkeɣ akud i tayeḍ, ɛlaḥsab n teswiɛt.
Ad nuɣal cwiṭ ɣer deffir: melmi i tebdiḍ tḥulfaḍ ilaq-am ad taruḍ s tutlayt-im tamaziɣt/taqbaylit?
Deg useggas n 2015 i d-faqeɣ d yiman-iw belli zemreɣ ad aruɣ s teqbaylit yerna d taswiɛt i iḥettmen fell-i ad aruɣ, imi deg tallit-nni yessefk ɣef uselmad ad d-iḍebber iḍrisen ara yesselmed i warrac-is (ulac ahil unṣib, ulac idlisen iɣurbizen).
Acu iɣef tzemreḍ ad tessenfaliḍ s tutlayt-im, ur t-tettafeḍ ara ahat di tutlayin nniḍen?
Imeslayen i d-yetteffɣen seg wul, i d-yessawaḍen izen akken iwata, d wid d-qqareɣ s teqbaylit, ulac tutlayt ideg ttafeɣ iman-iw am tutlayt n baba d yemma, d tagi i d tameslayt ideg ttafeɣ iman-iw ugar n tiyiḍ, nekk ɣur-i ulac i yecban taqbaylit.
Ungal-im amaynut aneggaru, tsemmaḍ-as “Tameɣnast n yiseɣ”. Ayɣer i as-tferneḍ azwel-a?
“Tameɣnast n yiseɣ”, d azwel i as-fkiɣ i wungal-iw aneggaru acku awadem agejdan d tameṭṭut i inuḍḥen ɣef uxxam-is s nnif d lḥerma, d tameṭṭut yuklalen ad tili d amedya i tlawin merra ladɣa i teqcicin n tura. D tameṭṭut ɣef iɛedda lbaṭel maca teggull ur tekni i ddel, teggull ur tt-iḥuza iɣisi wala taṛuẓi, tqubel akk tiswiɛin am urgaz lɛali.
Diɣen deg uzwel-agi qesdeɣ-d tamurt n Leqbayel, imi deg wungal tella teqsiḍt n Uzwaw, ilemẓi-agi, yessawalen tidet yeḍra yid-sen wayen ur iqebbel wallaɣ, yedder yir tudert, tamentilt n way-a imi yugi ad yeddu d at uɛebbuḍ, imi yugi ad yeffer iṭij s uɣerbal...
War ma tefkiḍ-aɣ-d tiddest (intrigue), acu tettgensis “tmeɣnast” deg wullis-im?
Di tilawt, ineḍruyen n wungal d ayen tettidir tmeṭṭut zik deg uxxam-is (deg uxxam n urgaz-is), maca imir-nni taluft tḥuza aṭas n twaculin, d irgazen neɣ d tilawin, yettuḥettem fell-asen beṭṭu, imi yella lexṣaṣ deg tmurt... Lḥasun ugur d aqdim, maca s wudem amaynut.
Tameɣnast-iw, texdem nnig tezmert-is i wakken ad d-tejber tawacult-is, ad tt-tessemlil. Tsemmeḥ deg yizerfan-is ɣef ddemma n twacult-is.
Ayen uriɣ d wayen ttaruɣ d tilawt, d ayen yeḍran yakan d wayen iḍerrun akka tura. “Tameɣnast n yiseɣ” d tameddurt n tmeṭṭut ssneɣ, d ayen i yi-d-tules i d-ḥkiɣ, maca nekk beddleɣ ismawen i yiwudam akken ma llan imi akka i tecreḍ fell-i seg tazwara, ma d taqsiḍt-is akka i tella di tilawt.
Dacu n temkant i teṭṭef tmeṭṭut taqbaylit di tira-m, s umata?
Deg tira-w, fkiɣ-as amkan agejdan i tmeṭṭut, zgiɣ ttmeslayeɣ fell-as, acku ar ass-a n wussan, tameṭṭut yettɛeddi fell-as lbaṭel, tameṭṭut ur tesɛi ara tilelli ula deg wawal, tameṭṭut d aɣrum n tekwat deg waṭas n yixxamen.
S udlis-im “Tameɣnast n yiseɣ”, iwumi tebɣiḍ ad tessiwḍeḍ izen?
Bɣiɣ ad iniɣ i tmetti, i yirgazen, i tlawin, belli tameṭṭut aṭas n yirgazen i tif, Faḍma n At Menṣur Ɛemruc teqqar: “Ticraḍ-iw, ifent timira n yirgazen”, nekk ad d-iniɣ llan yirgazen am win yernan turet i texxamt, ur kkaten, ur ttḥuddun, d ibucicen kan am lexyal n tebḥirt.
Amek tettwaliḍ tasekla? Yezmer umaru ad yeɣnes yis-s?
Tasekla tessidir tutlayt, seg-s i d-nettagem tamussni, yis-s i nessawaḍ tamussni-nneɣ i leǧnas. Amaru, d ameɣnas s yimru-ines, s tikta-s; amaru, ur yettidir ara s tira, ulac tadrimt deg tira, maca yettak-d tidmi-s (ṛṛay-s), yesnernay tutlayt-is, d wagi i d iseɣ-ines, d tagi i d timuɣnest-ines.
Turiḍ yakan ddeqs n yidlisen (Tilufa, Inig, Asmekti, Tidyanin d txidas, Minuca d teẓgi n txidas), amek ara tesskeydeḍ amecwar-im di tsekla?
Ferḥeɣ nezzeh s wayen uriɣ ar tura, seg useggas n 2015 ar ass-a aṭas n tɣawsiwin i d-lemdeɣ, ḥulfaɣ s unerni n uswir-inu deg tira d tmussni, maca ssarmeɣ ad d-rnuɣ ugar.
Arraz i d-wwiɣ deg useggas n 2022, yefka-iyi afud akken ad kemmleɣ tira, diɣen ddeqs n medden i yeslan yis-i seg yimir, s umata yefka-iyi tabɣest akken ad d-rnuɣ atmaten i yidlisen imezwura.
Amek i am-d-yettban waddad n tsekla tamaziɣt (ladɣa taqbaylit) deg wakud amiran?
Tura annar yeɛmer, simmal ara d-ttlalen yimura imaynuten yerna d ilmeẓyen, umreɣ s way-agi, imi llan yixulaf, tella lɣella.
D acu n yiɣeblan i yettmagar umaru amaziɣ, assa?
Ddeqs n yiɣeblan i yellan deg wannar: tamezwarut, ulac imeɣriyen (adlis yettwarun s teqbaylit ur yettnuzu ara ama di tmurt-nneɣ ama deg tmurt n Fransa). Tis-snat, amaru seg lǧib-is i yettxelliṣ idlisen-is yerna medden akk ṭṭamaɛen seg-s ad asen-yefk adlis neɣ aḍris, acḥal n tikkal i d-ssawlen yiselmaden akken ad asen-ceggɛeɣ aḍris ḥwaǧen, ilaq ad ḥṣun medden belli amaru d amdan, d axeddam, yesɛa tawacult iɣef ixeddem, deg umur-nsen i d-itebbi akken ad d-yessufeɣ idlisen-is.
Tayeḍ, imnadiyen deg tutlayt ama d isnalsiyen neɣ d imaswaḍen werǧin msefhamen, werǧin ddukklen ɣef yiwen n ṛṛay, yal wa ixeddem akken yebɣa, nekk d taselmadt n tmaziɣt llant tegnatin ideg ur fehmeɣ ara kra n wawalen semrasen deg yidlisen iɣurbizen! I wiyiḍ d acu ara d-inin ihi?
Tira s tmaziɣt teshel neɣ tewεer ma yebɣa umaru ad iḥaz yis-s aṭas yimdanen?
Tira s tmaziɣt ur teshil ara, ladɣa mi ara yili usentel icudd ɣer wayen yellan d amaynut, amaru yewwi-d fell-as ad yessemres awalen imaynuten (néologismes), wigi mačči d imeslayen yellan5 deg tmeslayt-nneɣ, mačči d ayen yezmer ad yefhem umdan ur nelli ara deg wannar. Nekk si tama-w ɛerrḍeɣ ad sxedmeɣ awalen yettwafhamen, tikkwal semraseɣ tinfaliyin i wakken ad i yi-d-fehmen yimeɣriyen.
Tasuta-a tamaynutt, d tin yeqqaren neɣ d tin yettɣunzun taɣuri?
Tasuta-agi tamaynut mačči d tin yeqqaren, qlil melmi ara d-temlileḍ anelmad neɣ aselmad yeqqaren. Sḥasfeɣ s wannect-a!
Ansi am-d-tettas tehregt: si tudert-im, si tmetti neɣ seg waktayen?
Tudert, timetti, aktayen, ttekkin merra, yal yiwen deg-sen yettḥettim fell-i ad d-iniɣ awal-iw, yal yiwen yettdeggir-iyi ad refdeɣ imru s lferḥ neɣ s wurfan d leḥzen, ur ttfaqeɣ d yiman-iw mi ara ǧǧeɣ akk lecɣal-iw akken ad greɣ irebbi i yimru.
Anwi-ten yimura neɣ udmawen iseklanen i am-yellan d izumal neɣ i kem-iḥuzan?
Aṭas n yimura i ḥemmleɣ, tira-nsen tezzuzun-iyi, tikkwal tessakay-iyi, gar wid ttwaliɣ d amedya ad d-bedreɣ Muloud Ferεun, Haǧira Ubacir, Zeddak Mulud d wiyiḍ... Ula d imura-agi ilmeẓyen llan wid ḥemmleɣ.
Anwi-ten yimeɣriyen-im? Amek iga wassaɣ-im yid-sen?
Imeɣriyen-iw d iselmaden n tmaziɣt d yinelmaden ladɣa inelmaden-iw, d yimeɣnasen n tmaziɣt.
Kemm yellan d taselmadt, ini-aɣ-d acu i as-trennu tira i uselmed akked ulmud?
Mi ara tiliḍ d aselmad, ilaq ad tiliḍ diɣen d anelmad: ilaq ad teqqareḍ; ilaq ad tesɛuḍ aswir swayes ara tqableḍ anelmad, nekk, tamaziɣt lemdeɣ-tt weḥd-i, segmi i d-wwiɣ agerdas i bdiɣ ttisineɣ akken iwata tutlayt-iw, qqareɣ ayen yerzan tutlayt, aṭas n tɣawsiwin i d-lemdeɣ seg yidlisen... Inelmaden-iw ferḥen yis-i, ttwalin-iyi d amedya, annect-a yerna-iyi deg ccan, ɣas akka ffɣeɣ-d tamurt, mazal arrac-iw steqsayen-iyi-d ɣef yisenfaren-iw.
Ttekkiɣ yakan deg tmesrit n udlis di Paris 13ème aseggas yezrin, tagi d tikkelt tis-snat ara d-mlileɣ d yimeɣriyen di tmurt n Fransa, akka tura ḥulfaɣ s tumert d yiseɣ, imi tamsalt-agi tella d asirem-iw deg yiseggasen yezrin, ad ḥemdeɣ Ṛebbi, teffeɣ targit-iw.
Ass n 30 Mayyu, ad iliɣ deg tmesrit n udlis di Drunsi, ssarameɣ ad d-tasem deg waṭas yid-wen i wakken ad d-tcebbḥem tazeqqa.
Ini-aɣ-d ma tessarameḍ ad ttusuqlen yidlisen-im ɣer tutlayin nniḍen. Anta tutlayt ara tesmenyifeḍ?
D targit i ssarameɣ ad teffeɣ, awi-d ukan ad d-yili ccɣel-agi, ar tutlayt yebɣun tili, awi-d kan ad issinen medden tutlayt d tmurt-nneɣ
Efk-asen, ma tesεiḍ kra n uwelleh i yilmeẓyen i yessaramen ad arun s tmaziɣt.
Taqbaylit teḥwaǧ arraw-is merra, win yebɣan ad yaru ilaq ad yeqqar idlisen, ama d wid yettwellihen ɣer tira, ama d ungalen
Ahat yella ɣur-m kra n usenfar ara d-iḍefren “Tameɣnast n yiseɣ”?
Yella d acu i uriɣ aseggas yezrin, yeqqim di rrif, ma d aseggas-a ulac imi yella ccɣel yezwaren, ssarameɣ ad d-yili deg yiseggasen i d-iteddun. ẓriɣ belli ad d-yili, d tamsalt n wakud kan.
Di taggara, azen izen ma tebɣiḍ i yimeɣriyen di Tmurt n Leqbayel, di Zzayer neɣ di tmura nniḍen.
Ssarameɣ ad tefkem azal i tutlayt-nwen, ad tesbeɣsem arraw-nwen ɣef tɣuri d tira s teqbaylit imi taqbaylit d ayla-nwen, ala nettat i tesɛam, ala kunwi i tesɛa, yis-s i tellam, yis-wen ara tili.
Daɣen a-tt-an tegnit, efk-d awal-im n taggara.
Ssarameɣ taqbaylit ad tecbu tutlayin merra, ad taf iman-is di tmurt-is, ad tt-ɛeqlen warraw-is.
Tanemmirt a Mass Sadeq BENDALI ɣef leqdic-inek.
Tadiwennit-a, iga-tt S.Bendali.




afud uzmir i tmarut, tanemmirt i mass Bendali
RépondreSupprimerAyyuz
RépondreSupprimerTadiwennit s wazal-is
Simmal ɣer sdat s waṭas n leqdicat