Asmeskel n tirawalt talmanit (aḥric 2)

Aménagement de la langue allemande

d--Ayen ibeddlen deg yilugan n tira:

1. Eszett/Asekkil n tussda n "ss":

Yuɣal yettwaru kan deffir teɣri taɣezfant neɣ tasineɣri (diphtongue), am deg yimedyaten GrüBe, bloB, beiB... maca ulac-it di: bissehen, Fass, du musst.

* Seg wakken ur sεiɣ ara anasiw n Talmanit, Eszett (asekkil n tussda n "ss") uriɣ-t-id s B imi yettemcabi ɣur-s. Surfet-iyi kan ɣef waya.

* Tamurt n Swis, ur t-tessexdam ara, tekkes-it deg useggas 1930.

2. Tira n kra wawalen isuddimen:

Tuẓa mliḥ ɣer uẓar; uɣalen wawalen n yiwet twacult, ttemcabin di tira-nsen. Yuɣal ikeccem-d usemres n tussda deffir teɣra tiwezlanin am di: 

- essenziell si essenz (zik yella essentiell) - agejdan/tumast

- nummerieren si Nummer - amḍan

- Tipp si tippen (zik yella Tip) - taqamumt

3. Asifses n tira n kra wawalen iweεren

- Känguru (zik yella Känguruh) - akunguru

- rau (zik yella rauh) - aḥercaw

4. 3 tergalin yettemyeḍfaren deg wawalen uddisen, ur ttuɣalent ara d snat (2)

- Stofffarbe (yella zik Stoffarbe, yekka-d si Stoff+Farbe) - ini n ubeḥnuq

. Kra wawalen tettwaqbal tira-nsen di snat talɣiwin

- Albtraum zik: Alptraum - buberrak!

. Kra wawalen urḍilen (ijenṭaḍen) - Fremdwörter ttujremnen, xas ḍefren ilygan n Talmanit, zemren ad ttwarun s tirabnsen n zik neɣ s tira tamaynutt

- Delfin (Delphin) - adenfil

- Krepp (Crêpe) - taɣrift

- Jogurt (Joghurt) - ayaɣurt

- Fonologie (Phonologie) - tasenmeslit

- Majonäse (Mayonnaise) - mayuniz

5. Tira s usekkil ameqqran

Iswi n usimɣer n usekkil deg yismawen, yuɣal d taɣawsa tamagnut (tameẓẓult), ma d iferdisen nniḍen, ijerrumanen, ad qqimen kan ttarun s usekkil ameẓyan (ma iwata)

6. Igelman (irbiben) imugna i yuɣalen d ismawen, ttarun s usekkil ameqqran

- der Dritte (zik yella der dritte) - akradan (=wis 3)

7. Ismawen di tenfaliyin tusbikin, ttarun s usekkil ameqqran

- des Weiteren (zik yella weiteren) - daɣen

- im Allgemeinen (zik yella allgemeinen) - s umata

- in Acht nehmen (zik yella in acht nehmen) - ɣur-k, ḥader

8. Ismawen at tenzeɣt yerzan tutlayin, ttarun s usekkil ameqqran

- auf Dänisch (zik yella auf dänisch) - s Tdanit

9. Igelman (irbiben) di tenfaliyin s wayes yuleɣ yisem war ma iban d awal uddis,  ttarun s usekkil ameẓyan (tadyant tamezruyant, ass uzzig,  isem n uẓar, n umdan neɣ n telmest)

- erste Hilfe (zik yella Erste Hilfe) - asellek azwaran

- das schwarze Brett (zik yella das Schwarze Brett) - tafelwit

- die schwarze Magie (zik yella die Schwarze Magie) - tiḥḥerga taberkant

Maca llan wid yezgan s usekkil ameqqran am:

- der Nahe Osten - asamar asaman

- der Zweite Weltkrieg - amgarubamaḍlan asinan (wis 2)

- Erster Bürgermeister - aselway n tɣiwant

10. Irbiben (igelman) i d-yettwakksen seg yismawen imaẓlayen (uzzigen), ttarun s usekkil ameẓyan

- das ohmsche Gesetz (zik yella das Ohmsche Gesetz) - uhman = ohmique)

11. Imqimen udmawanen di tebratin, ttarun s usekkil ameẓyan

- du (zik yella du) - kečč

12. Ismawen n wakuden n wass, zgan ttarun s usekkil ameqqran

- heute Abend (zik yella heute abend) - tameddit-a

- gestern Abend (zik yella gestern abend) - iḍelli tameddit

13. Deffir snat tneqqiḍin, yettiili-d usekkil ameqqran

14. Beḍḍu deg waṭas wawalen/Ayen yettarun s waṭas wawalen

. Imyagen ideg tella tzelɣa (aḥric) d isem, d amernu, d amaɣun neɣ d talɣa taḥerfit

- Rad fahren (zik yella rad fahren) - iteddu s tesnasɣalt

- Kennen lernen (zik yella kennenlernen) - lmed amek ara tissineḍ

- auseinander gehen (zik yella auseinandergehen) - myebεad, mgired

. Imyagen ideg tella tzelɣa (aḥric) d iglem (arbib) i nezmer ad nbeddel

- ferner liegen (zik yella ferligen) - skiddeb aṭas

* I lebda fernsehen (fernsehen) - myqel atilibizyun

. Tizelɣiwin n talɣa taḥerfit yettarun s waṭas wawalen

- allein erziehend < allein erziehen (zik yella alleinetziehen) - amaraw ambur

. Kra tenfaliyin tusbikin

- im Stande sein (zik yella imstande Sein) - izmir

- in Frage Stellen (Zik yella infrage Stellen, yettusexdam ar tura) - asteqsi

15. Tajerriḍt n tuqqna/tizdit

 . Tezmer ad tettuseqdec deg wawalen uddisen i usishel n tɣuri

- Irak-Krieg (zik yella Irakkrieg) - amgaru aεiraqi

- Geshirr Rückgabe (Gesschirrückgabe, maca Kaffer-Ersatz) - tuɣalin n yijeqduren

. Tettuseqdac daɣen i tuqqna ger yimḍanen d yisekkilen

- 28-jährige (zik yella 28jährige) - 28 yiseggasen

- 4-fach (zik yella 4fach) - 4 tikwal

16. Ticcert (tafrayt), tuɣal s ufran (s lebɣi)
. Ger sin yisumar yeqqnen s tesɣunt under neɣ oder

- Ich trinke und er redet Käse (zik yella kan Ich trinke, under redet Käse) - Nekk, la sesseɣ, netta, la ihedder nef uguglu.

. I uεzal n usumer bu umyag ur nefti, maca llant tegnatin ideg yessefk ad tili i wakken ad iban unamek

- Er empfiehlt, ihr zu helfen - La yessutur aεuwen.

- Er empfiehlt ihr, zu helfen - Iwelleh-it ɣef uεiwen.

17. Tigezmi/césure

Tigezmi, tettili s tunṭiqt

- da-run (zik yella dar-un) - wamag

- Lis-te (zik yella Li-ste) - umuɣ

18. Adigram ck ur ibeddu ara

- We-cker (zik yella Wek-ker s temlellit n c+k) - asakay, anagna

* Adigram d tira n yiwesli amagnu s sin yisekkilen.

G.M:

Xas ur lliɣ d win yessnen tutlayt talmanit, bɣiɣ ad wellheɣ isemrasen n tutlayt-nneɣ ɣef txutert n tikci n tgejda iǧehden iṣeḥḥan i Tmaziɣt send

ad taɣ abrid-is deg umaḍal aqerḍal n tussniwin d ttiknulujiyin si tura. Tamuɣli-w: ur yessefk ara ad as-mmuggen yilugan n tira war ma nxemmem ɣef yimal.

Sadeq Bendali

Commentaires