a - Addad n tutlayt-nneɣ
Azal n tjerrumt di tutlayt am Tmaziɣt, yeddren s wansay atlay d igiman n yiseggasen aya, ur ili tilisa; ladɣa i uzray igerrzen ɣer tira. Segmi tekcem tutlayt-nneɣ ɣer tesdawit d uɣerbaz, tga asurif d axatar deg ubrid-a. Xas ddeqs i tuẓa ɣer zdat, amecwar mazal-it ɣezzif. Tasebba, d asmeεṭiṭel n wid yeṭṭfen adabu d yiεekkiren d yisennanen i d-tettmagar simmal tettnadi ad taẓ, ad tennefli. Amur ameqqran n wayen i d-tḥella, yusa-d s lebɣi d uɣras n tarwa-s i tetten wulawen-nsen fell-as. I wakken Tamaziɣt ad taf iman-is, ur as-d-ttbanen ara wuguren, tesra ad taɣ "tanila igerrzen" si tura.
I wakken "azekka ur as-yettili d aẓekka" ur tettmagar ara tiderray d tseɣliyin, yessefk-as SI TURA, ilugan n tira yebnan ɣef tgejda iṣeḥḥan d TMEẒLA TUSSNANT ara d-yeffɣen si tjerrumt d tseddast i tegber TUTLAYT N WEΓREF (i nettmeslay). Iswi-inu deg umagrad-a, d awelleh d usegmen n wid d tid akk yellan deg wennar n USNAS N TMAZIΓT. Deg usentel-a, amedya yifen imedyaten, d win n TALMANIT, tutlayt iǧehden, imawlan-is d aɣref ameqqran yesεan amezruy, tuddsa d tussna. Terra-tt tmara, yella-d uεiwed n tmuɣli deg waṭas seg yilugan n tira-s. Asenfar-a, yettusemman ASMESKEL N TIRAWALT TALMANIT, yemmug ger tmura ideg tella tutlayt-a d tunsibt.
b- Tallit n usewjed n usenfar:
Ijirmanwalen, mi bdan ḥulfan i wuguren d taẓayt di tira n tutlayt-nsen talmanit, gan-d yiwen usenfar n usmeskel n tirawalt talmanit deg useggas 1996. Aṭas n yimura d at tɣamsa i ur t-nebɣi ara, kkren-d mgal-is. D ta i d tamentilt n uwexxer n usenfar armi d aseggas n 2006 akken i yettwaqbel s wudem unsib. Annect-a, ur d-yeḍri ara armi as-ulsen snat tikwal. Seg wasmi yettwanseb, yuɣal yettwasnas deg yiɣzrbazen d tɣamsa. Ayen akk i d-yellan n ubeddel deg yilugan, yerza ddeqs n taɣulin am yireṭṭalen (Fremdwörter), awalen uddisen, tarlugna, tigezmi, asimɣer n yisekkilen, ticcert(tafrayt).
Asenfar-a, ur yuɣal ara d tilawt armi d-llant aṭas temliliyin gerbyimyssnawen n tesnilest n tmura ideg ttmeslayen tutlayt talmanit. Ad nuɣal ɣer tazwara, deg useggas 1980, i d-yettwasbedd "uẓayer n umahil agreɣlan i tirawalt" ger yimesnilsen n Almanya, Swis, Usetriya. Deg yiseggasen 1986 d-1990, llant-d temliliyin di Byina (Vienne). Ttwanecden ɣur-sent yigensasen n tmura d temnaḍin tijirmanwalin. Di 1992, ffɣen-d yisumar n usmeskel. Timlilit tis 3, teḍra di 1994, yettanked-d deg-s umahil s wudem unsib. Deg wass n 14 yulyu, Almanya, Swis, Usetriya d Licenctayen, reggment ad snesbent asenfar, ad t-ḍefrent. Txuss kan Luksamburg, ur tefki ara awal xas akken Talmanir d yiwet si tutlayin-is tunsibin.
c- Asmeskel n tirawalt deg unnar:
Tira-nni taqdimt, myegzan fell-as ad tkemmel alamma d 31 yulyu 2005 was akken tettwaɣtes tukksa-nnes. Llan wid i yugin asenfar, am yimura d tɣamsa, qqaren-as diri-t, ur iwulem ara. Ugin abeddel. Deg useggas n 1998, Aland (tamnaḍt) n Schleswig-Holstein, yeftein tuɣalin ɣer tira n zik. Yerna yeḍfer abrid-is uɣmis Frankfurter Allgemeine Zeitung deg useggas n 2000. Di Γuct 2004, rnant ɣur-sen Spiegel d Springer akked uɣmis Süddentsche Zeitung. D 1997, tlul-d tseqqamut tagerwankant i tirawalt talmanit. S tsunḍa n yineɣlafen n usegmi, Ilanedren (timnaḍin) yefka-as amahil akken ad d-tessewjed n yilugan d yiseɣtiyen ilaqen.
Deg wass n 17 dujember 2007, yuɣal deg umkan-is "useqqamu i tirawalt talmanit" - Rat für Deutsche Rechtschreibung. D netta i ifukken amahil i inezgeb acḥal d aseggas. Maca deg wayen i yessenked, ddeqs n tɣawsuwin i yuɣalen ɣer tira n zik. Deg wass wis 2 n meɣres 2006, ineɣlafen n Ilabedren snesben tiɣtasin tineggura. Tikkelt-a, asnas n usmeskel-a, yuɣal ulac deg-s tuɣalin ɣer deffir deg yiɣerbazen, seg useggas n 2006 d asawen (Schulrechtschreibung). Ula d taɣamsa, tuɣal terra-tt tmara, teḍfer tiɣtasin xas akken tikwal, ur tbaqqu ara.
* Deg uḥric wis 2, ad d-snekdeɣ akk ayen iḥuza usaḍuf n usmeskel n tirawalt n tutlayt talmanit d wayen ibeddlen akk deg-s. (Aḥric-a wis sin ad t-id-zzuzreɣ gar-aɣ d 2 neɣ 3 wussan).
Sadeq Bendali
Commentaires
Enregistrer un commentaire