Tamaziɣt, ur telli d ayla n yiwen weḥd-s, Tamaziɣt, d ayla-nneɣ merra, ilaq ad tt-nemɛawan. Yal wa, ad yexdem tazmert-is d tmussni-s, akken ad nessali di ccan-is.
Samira HOCINI BEN ABDELMALEk d tamsedrart, d yelli-s n lɛerc n At yettura ; Iferḥunen. D taselmadt n tutlayt tamazight deg tesnawit n Mestafa BEN BULƐID di Micli - Ɛin Lḥemmam.
Melmi, anda d wamek tebdiḍ tira?
Leɛmer greɣ iman-iw ɣer wannar n tira, maca asmi iyi-terra tmara, ddmeɣ imru yerna yedda di lebɣi i wul, yura aḍris d usefru. Uriɣ aḍris amezwaru deg useggas n 2015. Gelmeɣ-d taddart-iw (Agni n tala), aḍris-agi, xedmeɣ-t i yinelmaden-iw deg tneɣrit iɛǧeb-asen nezzeh yerna xedmen-iyi afud akken, ad rnuɣ iḍrisen nniḍen. Seg yimir-nni i d-rriɣ tira gar wallen-iw.
Si melmi tessarameḍ ad tuɣaleḍ d tamarut? Neɣ ahat tella kra n tedyant i kem-idemren ɣer tira?
Urǧin ssarmeɣ ad uɣaleɣ d tamarut, d lḥewǧ (d ṭṭrura) i d iyi-yeǧǧan ad aruɣ, asmi greɣ ɣer wannar, ufiɣ-d iman-iw, ẓewreɣ (akka i iyi-d-nnan wid yeɣran ayen uriɣ). Xas ulamma yella lexsas, meɛna aql-i la ḥeffḍeɣ.
D acu-t uzwel n udlis-im amezwaru?
TILUFA, d azwel n udlis-iw amezwaru. Adlis-agi, d ammud n tullisin, sumata yettales-d ɣef tudert n tmeṭṭut deg tmetti-nneɣ; tilawin-agi, d tid iɣef iɛedda lbaṭel neɣ lḥif…. Deg udlis-agi, furseɣ tagnit, sseddaɣ-d kra n yiḍrisen i nettiḥwiǧ deg uselmed (xedmeɣ-d tarudemt, asegzi n wansay, aglam n wadeg).
Acḥal n tezrigin iɣer truḥeḍ send aẓrag-ines? Acḥal n wakud i terǧiḍ armi d-yeffeɣ udlis-agi?
Deg tazwara, qesdeɣ aseqqamu unnig n timuzɣa, wwiɣ-asen-t deg furar 2017, rǧiɣ almi d ctember, ur d-iban wara! Imir, uɣaleɣ ɣer teẓrigt EL AMEL, ssuffɣeɣ-t-id ɣur-sen. Iɛedda useggas akken ad yaweḍ ɣer tnedlisin, imi ur d-telli ara tuffɣa-ines almi d meɣres 2018.
Mi d-yeffeɣ udlis-im, tumreḍ. Anwi-ten wid i yumren yid-m?
Umreɣ nezzeh s tuffɣa n udlis-iw, akken tumer twacult-iw d yinelmaden-iw d yiselmaden-iw akked ixeddamen n tesnawit ideg sselmadeɣ. Maca lferḥ zriɣ ɣer yinelmaden-iw dayen i izaden, ḥusseɣ yis-sen, d nutni i iyi-ixedmen afud, akken ad kemmleɣ.
D acu tettḥulfuḍ, mi ara tettaruḍ s tutlayt n tyemmat Tamaziɣt/Taqbaylit?
Mi ara ttaruɣ s tutlayt-iw, tekkseɣ-d ayen yellan deg wul-iw, ssawaḍeɣ izen akken i iwata. Ttaruɣ xir n wakken ttmeslayeɣ. Ttḥulfuɣ rennuɣ-d abruy i Tmaziɣt, ttaruɣ s tumert.
Amek mmugren medden s umata tuffɣa n udlis-im? Amek gant tmuɣliwin-nsen?
Llan yimdanen i yettwalin ayen xedmeɣ, igerrez, xedmen-iyi afud akken ad kemmleɣ; llan wid i iyi-yerẓan ifadden, zmumgen-d kan s udem-iw, hedren deffir: “ win yekkren kan ad yaru, ruḥet ad teɣrem Albert CAMUS…..” Amzun akken Tamaziɣt ur tuklal ad tettwaru neɣ ahat ur teswi tibṣelt ɣur-sen!
D acu nniḍen tḥemmleḍ ad t-txedmeḍ di tudert-im?
Ḥemmleɣ akk ayen yerzan taẓuri. Diɣen ssarmeɣ mliḥ ad iliɣ d taneɣmast, maca lmektub yewwi-yi ɣer uselmed. Ḥemmleɣ asewwi, ttakkeɣ-as akud d wazal i tgella, beqquɣ ad ččen warraw-iw lqut yesseww ufus-iw.
D acu n yisental iɣef tettaruḍ, ahat d ayen i d-tettawiḍ si tilawt neɣ uhu?
Amur ameqqran n wayen ttaruɣ d tilawt. Yettili cwiṭ n usugen, maca ugar d tilawt; ayen ẓerreɣ s wallen-iw, yeqqar-it-id yiles-iw. Aṭas n yisental iɣef d-mmeslayeɣ, gar-asen: tameṭṭut, lɣerba, iɣeblan n yilmeẓyen…..
Ini-asen-d i yimeɣriyen n TUTLYT-INU, idlisen-im d acu-ten? d ungalen, d tullisin...?
Sɛiɣ sin n yidlisen; amezwaru “TILUFA” d ammud n tullisin; wis sin d ungal, azwel-is “INIG”.
Anda zemren ad ten-nafen akken ad ten-ɣren?
Idlisen-agi, zemren ad ten-id-afen deg kra tnedlisin n temdint n TIZI-WEZZU
Mi ara yili walbeεḍ d amaru, ladɣa n Tmaziɣt, d acu i yelhan; d acu i ixussen? Ahat llan wuguren!
Tamezwarut, d tamuɣli n kra n yimdanen ɣer tutlayt Tamaziɣt. Llan wid iḥeqren iman-nsen, cuban tamcict yeččan arraw-is. Tis snat, asuffeɣ n yidlisen icudd ɣer yidrimen, ma ur tesɛiḍ ara adrim, ad yiwεir lḥal, ad yeqqim wayen turiḍ d tiferka kan Tis kraḍet, adlis n Tmaziɣt, ur yettnuz ara aṭas, imeɣriyen, drus. Tikwal, ad d-tessuffɣeḍ adlis, medden akk ad ḍemɛen ad asen-t-tefkeḍ.
Di tallit-agi, tasekla tirawt taqbaylit, simmal tettnerni. Aṭas n yimura ilmeẓyen i "d-yennulfan". Ansi i d-yekka waya ?
Tamentilt n waya, d lexsas deg yiḍrisen i nettiḥwiǧ deg uselmed d usebɣer n tutlayt Tamaziɣt
Acu i d-aḥulfu-nnem? Ttilint-d tegnatin n temlilit gar-awen?
Ticki ara afeɣ adlis yelhan, ferrḥeɣ mliḥ, qqareɣ-t yal mi ara sɛuɣ cwiṭ n wakud, ula mi ara qeddceɣ ttḍeqqireɣ tiṭ-iw, ttḥiriɣ ad t-kfuɣ s tɣuri, qqareɣ-t s ccuq. Llan kra nniḍen ssewhamen: win yekkren kan, ad yaru! Urǧin kcimeɣ rreḥba n yidlisen neɣ mlaleɣ ḥedd, imi akka tura meẓẓiyit warraw-iw, ur zmireɣ ara ad zwireɣ deg uxeddim ad ten-ǧǧeɣ; lecɣal akken myezwaren. Ncalleh kan ad yiɣzif leɛmer, lxir ur yettfat.
D acu tessarameḍ d tayemmat, d taselmadt, d tamarut?
Ssarameɣ, ad teṭṭef Tmaziɣt amkan-is, ad tili d tutlayt n tmussni, n uselmed, ad tettusexdem deg yal taɣult.
Ablug-nneɣ "tutlayt-inu", "nesnulfa-t-id" i usnerni n usemres n tutlayt tamaziɣt d wayen tegber d idles, tamussni, tasekla... ttxil-m, efk-d tamuɣli-m fell-as tgeḍ-d tiɣri i wid yessaramen tiẓin ɣer zdat.
Ssarameɣ ablug TUTLAYT-INU , ad yesnerni deg wazal n Tmaziɣt. Tiɣri-w: Tamaziɣt, ur telli d ayla n yiwen weḥd-s, Tamaziɣt, d ayla-nneɣ merra, ilaq ad tt-nemɛawan. Yal wa, ad yexdem tazmert-is d tmussni-s, akken ad nessali di ccan-is. Tanemmirt i wid akk iqeddcen deg ugraw, tazmert n tzemmurt.
Tadiwennit, yexdem-itt Sadaq Bendali
Commentaires
Enregistrer un commentaire