Taqendurt n Leqbayel. ur telli ara kan d timelsiwt tettlusu tmeṭṭut akken ad tesser iman-is, neɣ akken ad terr asemmiḍ ɣef tfekka-s. Maca taqendurt, d azamul n nnif, lḥerma d tirrugza., d azamul n yedles d tgemmi, yewwi-d fell-aɣ ad nesseḥbiber fell-as.
Taqendurt n Leqbayel, ad yuɣal umezruy-ines ɣer twinas n yiseggasen, yal tasuta tettaǧǧa-tt-id i tayeḍ. D lwert neɣ d agerruj n yimarawen -nneɣ. Ilaq ad tt-nessider, ad neddu yis-s ɣer sdat. Ulac Taqbaylit ur nesεi neɣ ur nelsi taqendurt, mezẓiyet neɣ meqqret di leεmer, d nettat i as-irennun ccbaḥa d sser.
Amek tga tqendurt n zik?
Taqendurt n telmeẓyin:
Tilmeẓyin d tullas, sεant ssenf n tqendurt i wumi qqaren takessiwt. D taqendurt yettemcabin ɣer rruba (la robe), ttebḍina-s, tejbed ɣer deffir, teqlec aţas deg wammas, ttgent-as taɣeggadt s tesfifin sufella azal n krad neɣ ukkuz n yiḍuḍan, ttcuddunt-tt ɣer sdat.
Zik di tmeɣriwin tilawin ttlusunt yiwen n ssenf n tqendurt i ccḍeḥ. Yuɣal seg wammas d akessar, yeqlec mliḥ mliḥ, yeččur d iḥwicen d yizagzagen. Qqaren-as Rruba.
Taqendurt taglantit:
Taglantit d taqendurt i ttxiḍint s yiwen n lkettan yemgaraden ɣef wiyaḍ ; ccac mager iṭij, ccac frank, ccac lḥafer n yizem, ccac ddu s talwit, ccac ajiju... Taqendurt-a d tin ur nesεi ifassen, ttxiḍint-tt s tḥucay, izagzagen d tleflufin. Taglantit rennunt-tt ɣef tqendurt-nniḍen.Kra n lemtul ɣef tqendurt:
Tilawin zik-nni. ttawint-d kra n lemtul ɣef lesnaf n lkettan i ttlusunt, qqarent-as :
1- Ccac ddu s talwit
Car ay ara k-d-tefk trumit
Ma izeddeg yiwen n wass
Tameddit ad tt-id-tawḍit.
2- Ccac ajiju
Mi t-telsa teslit
Tamɣart ad tt-id-yettεujju
Azalen n yiniten d yinumak-nsen:
Initen i smenyafent tlawin, ama i lkettan neɣ i tesfifin d tleflufin, sεan azal d unamek di tmuɣli-nsent. Xas akken nettaf aṭas tlawin i yesmenyafen initen n tefsut, ttxiḍint am uzegzaw, awraɣ....ula d amellal, yeṭṭef azal meqqren, imi d ini n tqendurt n lḥenni i tettlusu teslit . Lkettan-is d leḥrir neɣ d ccac ḥayat. Tuget-nsent, ttxiḍint-tt s txeggadt n Yiwaḍiyen, ad tili txad mliḥ almi ur d-yettban lkettan n ttebḍina. Ula d lfuḍa ttaččarent-tt, almi qrib d ammas. Tennḍent-as asaru ɣezzifen, neɣ ttgent-as lmencef.Ayen i d-yennulfan daɣen di tqendurt n yimira, d lkettan aberkan i ssexdament di txeggadt tatrart. ama d win n leḥrir neɣ n ccac hayat. Ger wayen mmalen yiniten, ad naf:
Awraɣ: d ini n yiṭij, yettmuddu-d tazmert.
Azegzaw (aḥcayci): d azamul n tudert d usirem d ubeddel ɣer wayen yelhan.
Amidadi: d asfillet i tlelli.
Ačini/ačinawi: yessenfalay-d iseɣ, nnif d tirrugza.
Amellal: yettusexdam i tqendurt n teslit.
Taqendurt, assa:
Ayɣer i d-yella ubeddel n tqendurt ɣef wakken yella zik? Acu-ten lesnaf i d-yennulfan? .
Ambeddal n umaḍal, d umbeddal n tsutwin, yerra taqendurt ad tbeddel ula d nettat ɣef wakken tella zik, ama di txeggadt neɣ di ssenf n lkettan . Taqendurt, zik d timelsiwt n yal ass, xas akken εezlent tid n leqdic ɣef tid n ccbuḥ. Ass n wassa, tuɣal tettmelsa kan di tmeɣriwin d tegnatin n tumert am wakken tettwaεzal, tuɣal di ṭṭerf. Tasebba d aselsu agraɣlan i d-yettnulfun, simmal.
Aţas n lesnaf n txeggadt i d-ibanen s yeḥwicen d yizagzagen imaynuten d wid yettmucεalen. Afessel-ines yemgarad ɣef win n zik s waṭas. Ad naf taqendurt d tuḍyiqt, teḥkem mliḥ, d tin i d-yesbanayen tafekka n tmeṭṭut. Ma d ifassen-is wezzilit, tikwal ur ten-tesεi ara maḍi. Llant teqnedyar ɣezzifen, llant daɣen tid wezzilen'. Llant tid ttlusunt s lfuḍa, tiyad mebla lfuḍa.
Yal tamnaḍt n Leqbayel s tqendurt-is:
Yal tamnadt si tmurt n Leqbayel, tesεa ssenf n tqendurt s wacu tettwassen, temgarad ɣef temnadt-nniḍen. S ssenf n tqendurt ara tεeqleḍ lal-is ansi-tt. Gar lesnaf-a ad naf :Gergari, caryata, ameddah, taxeggadt m-tebzimin, taxeggaḍt m-tedliwin, abrudi s ufus d win n tmacint, taxeggadt n Tiɣilt...
Taqendurt n Yiwaḍiyen:
Ma nebder-d taqendurt n Yiwaḍiyen, d tin ttxiḍin s lkettan n leḥrir, ttaččaren-tt s yeḥwicen n leḥrir. Tuddar akk i as-d-yezzin d taqendurt n Yiwaḍiyen i tettrusu teslit ass n lḥenni.
Taqendurt n temnaḍt n Meqleε:
Di temnadt n Meqleε ; yal tama si tudrin-is tesεa ssenf n tqendurt-is. S tuget, ttxiḍint s yeḥwicen yettmucεalen . Ma d iḥwicen iquranen εezlen-ten i tqendurt n yal ass. Zik. taqendurt-nsen wezzilet, tuɣal ddaw tgecrar, tesεa ijifar iqelcen, tettmelsa mebla lfuḍa. Akka imira, ssiɣzifent taxeggadt n tqendurt, ttcuddunt-tt s usaru neɣ taɣeggadt i xeddment s yifasden-nsent...Lfuḍa ɣur-sen ala tin meqqren di leεmer i tt-yettlusun.
Taqendurt n jida:
Ssenf-nniḍen i d-ibanen taggara-a, ttlusunt-tt akk tilawin abeεda tilmezyin, d "taqendurt n jida". *. Lkettan-is, d lxiḍ, ttxiḍint-tt s tesfifin tihurawanin, d taɣezzfant, ifassen-is ar texlifin, tettmelsa mebla lfuḍa, ttenḍent-tt s usaru ɣezzifen. Taqendurt n jida, tuɣal d taqendurt n yal ass, teddunt yis-s ɣer umahil d uɣerbaz...Tekka-d timura, tezger ilel:
Taqendurt n Leqbayel, ur teqqim ara kan di tmurt n Leqbayel, tekka-d akk tamurt-nneɣ, tezger akkin i yilel, ttlusunt-tt ula d tiberraniyin.
Ihi, xas akka aṭas n umaynut d umbaddal i d-yellan ɣef tqendurt n Leqbayel, ad teqqim d talaba n sser d nnif. Lεezza-ines weḥd-s, ur tt-yettawi yiwen. D nettat i irennun ccbaḥa d lhiba i tmettut taqbaylit. Γef waya yewwi-d ad temmels s zzux d unerfud n uqerru.
Cebbiri Farida
tutlayt-inu
Awal n tutlayt-inu:
Di tazwara, ad nesnemmer aṭas tameskart n umahil-a unadi. massa Cebbiri. Tajmilt-is, meqqret ɣef wussisen-is ur neḥbis armi d-yers umahil-is zdat wallen-nneɣ ad t-t-nɣer Tayri-s i Teqbaylit d yedles-is, mačči d awal kan. Ha-tt-a zdat-wen, temla-tt-id deg umagrad-is.
Syin akkin, ma nmuqel ɣer usentel s telqey, ad naf mačči d ayen isehlen akken ad d-yettwagem akk wayen yegber. Ama deg wayen yerzan, timnaḍin, tiɣawsiwin, adeg, akud.... i icudden ɣur-s; neɣ d allalen akk i yezmer ad yeḥwaǧ.
Seg wakken, taqendurt taqbaylit (n Leqbayel), d yiwen uzamul axatar n tmagit n tmetti-nneɣ, ad ken-nenced ad d-ternum ayen tesεam d timussniwin d yisallen, i yellan ahat di tudrin-nwen. Tiɣri, ad n-truḥ ladɣa ɣur-went, kunnemti a tilawin. Arut-d iwenniten-nwen ddaw umagrad. Tanemmirt.
Commentaires
Enregistrer un commentaire