Abaɣur i zemren ad d-rnun wallalen atraren i uɣerbaz ass-a (tasenselkimt)
Tudert n wass-a temhaz, d tin yelḥan d wakud, simal ileḥḥu, simal ttnulfuyent-d tɣawsiwin, ttawint-d amaynut i umaḍal. Akken ula d aɣerbaz, simal ileḥḥu ɣer sdat, seg tallit ɣer tayeḍ, keccment-d tɣawsiwin timaynutin ara yesnernin aswir-is. Acku d netta i d udem n tmurt, ma yella uɣerbaz ifaz, ula d tamurt akken ara tili, ma yella uɣerbaz icudd-it wayen ur t-nessalay ara d asawen, ɣas ini-d tamurt-nni leqrar-is d aɣelluy, aɣerbaz ur d-nessuffuɣ ara wid ara irefden tamurt-nsen, ulayɣer taɣuri.

Ma neẓra d akken d wid i d-yetteffɣen seg uɣerbaz ass-a, ara irefden tamurt azekka. Akken i yella deg yinzi “leqraya tuklal leqder, tessuffuɣ-d imusnawen”.
Tasenselkimt, d yiwen n wallal i d-yennulfan d amaynut, yettuseqdac deg uɣerbaz, imi i as-yesra. Aṭas n umaynut i d-yewwi yid-s. Ih, d tidet, iwakken aɣerbaz ad yeddu d wakud, yewwi-d ad tili tsenselkimt gar trekkizin ara t-irefden, acku aṭas n ubaɣur i tesɛa. Ur d-yeqqim ara kan uɣerbaz deg wallalen-nni n zik, d lawan i yettḥettimen fell-as akken ad yesseqdec tatiknulujit akked tsenselkimt.
Inelmaden, ad ḍefren s sshala. Aselmad, ad as-yishil uselmed. Ula d akud-nni i yettruḥun ɣef ulac deg tneɣrit, ma nesseqdec allalen-a imaynuten ad yuɣal ad t-id-yerbeḥ uselmad. War ma nettu tugna yeṣfan, d ṣṣut yelhan, ara yeǧǧen wid yeqqaren ad ddun d temsirt s lferḥ. Aselmad ad yexdem asnas i temsirt s uselkim. Amedya, ɣran aḍris ɣef yizem. Ad asen-d-yessenɛet tugna n yizem. Neɣ tabidyut tamecṭuḥt, akken ara gzun tamsirt-nni (aḍris) s telqey.
Aṭas n ubaɣur i swayes tezmer ad d-teglu taɣult-a i uɣerbaz. Mi meqqrit yinelmaden, yal wa anida ara iruḥ, yal wa anida ara yeṭṭef abrid-is, wa ɣer tesdawit, wa ɣer tmura n berra, wa ad yeṭṭef kra n taɣult n lxedma, ad d-yaweḍ lawan i deg ara yuḥwaǧ tasenselkimt, ad t-yaɣ lḥal yessen yakan taɣult-a, ad as-ishilent temsal akken ad yexdem s wafud.
Ɣer tggara, ad d-nini kan, s unekcum n ttawil-a amaynut, atrar, ɣer uɣerbaz, iban-d umgired gar zik d tura. Ass-a, ad d-teddmeḍ anelmad n uɣerbaz amenzu, a t-tafeḍ yesselḥuy akken iwata tasenselkimt. Annect-a, yettuɣal d lfayda , ama i uɣerbaz, ama i tmetti, ama i tmurt s umata. Acu kan, a wi yufan, aseqdec n wallalen-a ad yili i wayen yelhan, ula d imawlan ad asen-slemden i tarwa-nsen tarrayin iwulmen kan deg taɣult-a, ad ten-sbeɛden ɣef wayen ara ten-iḍurren, akken ad yili d win ara d-yawin abaɣur d lfayda i tmetti d wid yettidiren deg-s.
* Yeffeɣ-d yakan deg Tesɣunt Aselmad, uṭṭun 2 (ɣuct 2017), isebtar 6, 7. Akked uɣmis La dépeche de kabylie deg septembre 2020
Xaled Ɛecwi
tutlayt-inu
https://sadbendali.blogspot.com/2020/12/azalen-n-wallalen-itraren-d-tsenselkimt.html?m=1
Commentaires
Enregistrer un commentaire