Lla Faḍma n Sumer d tameṭṭut taqbaylit i d-yeǧǧan isem-is deg umezruy s yibeddi-ines mgal amnekcam afransis. Tlul deg useggas 1830 di taddart n Werǧa, lεerc n At bu Yusef. Temmut deg useggas 1863 deg usekraf (lḥebs) . Taddart n Werǧa, tezga-d deg ubrid yettawin ɣer Useqqif n Ṭṭmana ɣer Tizi n Trurda, deg wul n Ǧerǧer. Isem n Sumer i d-tewwi Fadma, d isem n taddart-nniḍen ur nebεid ara ɣef taddart n Werǧa ideg tedder lla Faḍma.
Anida i d-tekker Faḍma?
Tekker-d Faḍma deg yiwet n twacult n yimrabḍen, nettat d uletma-s d ukkuẓ n wayetma-s. Baba-s d Muḥend Ameẓyan n At Sidi Ḥmed. Yeɣra leqran, d aεeyyal n ṭṭariqa rreḥmaniya, i d-yesker Sidi Ɛebd Rreḥman bu sin yiẓekwan deg useggas 1716. Asmi tewweḍ lla Faḍma ssa (7) yiseggasen, tawacult -is, teǧǧa Werǧa, truḥ ɣer Sumer anida yuɣal baba-s d Ccix n taddart. Lla Faḍma, xas tetturebba-d am teḥdayin n tallit-nni, s wansayen d ttrebga n Leqbayel n zik, tewwi-d tikli- nniḍen yemgaraden ɣef tin n tezyiwin-is. Ur tettaɣ ara awal i yimawlan-is, d tamnafeqt, d ayen yeǧǧan tilawin qqarent-as Lalla Faḍma, teǧǧa ansayen-nneɣ. D annect-a i yerran tawacult-is ad tt-tḥerr deg uxxam, ur tetteffeɣ ara.
Asmi tewweḍ 16 n yiseggasen, yenna-as baba-s : Aqli-kem d tameṭṭut, ilaq ad terreḍ axxam. Terra-as: ur lliɣ si tid yettarran axxam, sεiɣ kra n temsal meqqren, d tid-nni kan ara ḍefreɣ. Baba-s yuggad ɣef yelli-s, acku medden qqaren-as ur tesfi ara. Yefka-tt tezweǧ d Yeḥya n At Buxulaf ɣer taddart n Ɛesker di lεerc n At Yetturaɣ. Maca Lla Faḍma akken tewweḍ s axxam-is, terra iman-is tuḍen, d aya i tt-yeǧǧan ad d-tuɣal s axxam-nsen... Di 1849 Faḍma tesdukkel amennuɣ d Si Muḥemmed Lhacimi di Dehra deg umalu n Lezzayer tamaneɣt...
Amennuɣ n Faḍma n Sumer d tmettant-is
Syin akkin, tekker tnekra n Bubeɣla s yisem n tidet, terna Faḍma ɣur-s, tuɣal d aɣella n yiserdasen. Ass n 7 di yebrir 1854, iserdasen n lqebḍan Wulf, zeḍmen-d ɣef udrar. Faḍma yesdukklen iɣallen d ugraw n Bubeɣla, temmuger-iten deg wasif n userdun deg Yiεeẓẓugen. Γas akken Irumyen ugaren-ten di leslaḥ d yiserdasen. Maca uɣalen ɣer deffir sdat n tyitwin n yiserdasen n Faḍma n Sumer. Faḍma n Sumer, aţas n n yijiniralen i tesseɣli di ddeqs n yimennuɣen. Akken kan tezmer-asen i yicenga, teɣleb-iten, almi d asmi tt-zenzen . Yeɣli-d fell-as ujiniral Yusef, tameddit n wass di taddart n Texliǧt, yeṭṭef-itt nettat d tid yellan yid-s akked gma-s Ṭaher, rran-ten ɣer lḥebs. Teqqim Lla Faḍma 7 n yiseggasen di lḥebs armi d asmi temmut.Segmi tettwaṭṭef Lla Faḍma, Fransa tessaweḍ terẓa tanekra n Yiqbayliyen ɣef tlelli, terẓa adrar n nnif, tressa deg umkan-is tadbelt-ines deg Tmurt n Leqbayel. Ugar n lqern deffir tmettant-is, ass n 3 di yulyu 1995, wwin-d iɣsan n Lla Faḍma n Sumer, neḍlen-ten di uẓekka di tjebbant n Lεalya, anida meḍlen imeɣrasen n tegrawla.
Aḍris-a, urant-t tnelmadin useggas wis 3 deg uɣerbaz alemmas di Mεatqa :
Gendud Ikram
Muxţari Huda
Siɣilani Anayis
I tutlayt-inu
https://sadbendali.blogspot.com/2020/12/fadma-n-sumer-tagrawliwt.html
waṛǧin nesli kra, gar wass mir d-tuɣal seg uxxam n wargaz ines, akk d wass imir teddukel yid M. Lhacimi dg useggas 1849 ??!
RépondreSupprimerAhat yella wayen yeffren! Akken yebɣu yili, amdan yezmer ad inadi s telqey deg wayen uran yimusnawen n umezruy.
Supprimerd wintura!
RépondreSupprimer