Send ad nekcem di tekti n waddad, yessefk ad nẓer d akken yerza kradet tɣawsiwin. D tamara ad tent-nissin ad d-nehder fell-asent. Ha-tent-a: anamek, tawuri akked talɣa.
Anamek:
Addad, d tagnit ideg yezmer yisem ad yili. Ma nesla kan i wawal “addad” tettas-aɣ-d tikti n ususru, imi annect-a yerza “asenṭeq”. Amgired ger waddaden ilelli d umaruz send ad iban di talɣa d twuri n wawal, yettban-d deg ususru.
Addad ilelli, d tagnit ideg ulac acuddu ger yisem d kra n wawal nniḍen i yeḍfer. Md:
- Abuqal yerreẓ. Da, isem “abuqal”, yella deg waddad ilelli, ulac kra n wawal t-yezwaren.
- Yura uneɣmas amagrad. Da, isem "amagrad", xas yella yisem zdat-s, ur yuriz ara ɣur-s deg ususru, tella tesgunfut gar-asen.
Addad amaruz, d tagnit ideg yettili yisem yurez (icudd) deg ususru ɣer wawal i yeḍfer, i yesmed. Md:
Yerreẓ ubuqal. Da, isem “ubuqal”, yella deg waddad amaruz. Mi ara d-nɣer tafyirt, yettban-aɣ-d am wakken d yiwen wawal aɣezfan – yerreẓubuqal, ulac tasgunfut gar-asen.
Yura uneɣmas amagrad. Da, isem "amagrad", yella umyag "yura" zdat-s, yurez ɣur-s deg ususru, ulac tasgunfut gar-asen.
Tawuri:
Tawuri n yisem, d amahil-is di tefyirt (ayen ixeddem deg-s). Llant aṭas tegnatin ideg yezmer ad yili ama deg waddad ilelli ama deg waddad amaruz. S waya, ad negzu d akken llant twuriwin n yisem i t-yettarran deg waddad ilelli akked tid i t-yettarran deg waddad amaruz. Tid yerzan addad amaruz, llant ukkuẓet (04) tgejdanin, d tid ideg yettili yisem:
a. d asemmad n umigaw (asegzay):
- Yenfel wasif.
- Teqqur tala.
b. d asemmad anezɣan (s tenzeɣt):
- Ixeddem deg yiḍ kan.
- Yettmeslay am uwessar.
c. d asemmad arusrid (s tenzeɣt “i”):
- Ibudd ungal-is i yinelmaden.
- Efk-as amur-is i teqcict.
d. d asemmad agucclan (n yisem, n umqim, n yiglem…):
- Yuɣ-d asegzawal n Tmaziɣt.
- Neswa wid n tala (aman n tala).
- Yuba, amenzu n twacult.
Talɣa:
Akken nwala i usawen, tawuri n yisem (neɣ asenfal-is), d nettat i d-yemmalen ma ad yili deg waddad amaruz neɣ deg yilelli. Mi neẓra tawuri n yisem di tefyirt, yerna iban-aɣ-d waddad ilaqen ma d ilelli neɣ d amaruz, ad d-naweḍ ɣer talɣa. Da ara nẓer amek i ilaq ad yaru yisem: ma tbeddel talɣa-s d tira-s neɣ ala. Tuget n yismawen ttbeddilen deg waddad amaruz maca llan wid yettɣimin akken llan xas deg waddad amaruz i llan. Tamentilt (ahat) d tazmert ur zmiren ara ad beddlen, ulamek. Annect-a yerza tasnalɣa n yisem d tjerrumt. Ta d tizlit nniḍen.
Tamawt:
Tikwal, nsell i ddeqs n yiselmaden, qqaren: isem-a ur yesɛi ara addad amaruz. Nekk, ttwaliɣ d akken tuget n yismawen sɛan sin waddaden: ilelli d umaruz. Yeqqim-d kan ad d-nini ma ma ibeddel neɣ ur ibeddel ara deg waddad amaruz.
Daɣen, tasureft, i nezmer ad naf deg usentel-a n waddaden, llan ddeqs yismawen, d irmeskilen n waddad. Akka i asen-neqqar. Imedyaten: Iran, Alaska, Usetralya.
* I usilqey di twuriwin i d-yettaken addad ilelli Neɣ amaruz, yelha ma yuɣal umdan ɣer temsirin nniḍen i yellan deg ublug "tutlayt-inu."
Sadaq Bendali
https://sadbendali.blogspot.com/2021/01/addad-anamek-tawuri-d-tala.html
Commentaires
Enregistrer un commentaire