Asfugel n yennayer deg yiwet si tuddar n Leqbayel

Yennayer deg yiwet si tuddar n Leqbayel
Tiɣilt Meḥmud, d yiwet n taddart gar tudrin n Leqbayel n Mεatqa. D isem-is i d nneεt-is, d tiɣilt iqublen  Ǧerǧer. Tuska-d deg unẓul n Tizi-Uzzu, zzint-as-d ddeqs n tudrin. At Zmenzar d Wat Ddwala si tama n ugafa, Amecras seg unẓul, At Ɛebdelmumen seg usammer, ma d Ssuq n Letnuyen seg umalu.

Amenzu n yennayer, ass yifen akk ussan

asfugel n yennayer
Imezdaɣ n taddart, am yal aseggas. sfuglen yennayer ass-nni n sem 15 yennayer 2021. Tameɣra teḍra deffir tejmilt i as-yuɣalen i Racid Wahab ilemẓi i yeɣlin di tefsut taberkant. S wakka i d-yella ufraq ger snat tedyanin: tin n lqerḥ d tin n tumert.

Yennayer d yiwen wansay yuɣen aẓar di taddart, ur tezmir ara ad t-tezgel. Imi azal-is meqqer, yessemlal tasa d way turew. Ass-nni, nnejmaεen-d yimezdaɣ ɣer lǧameε n taddart i d-yuskan deg Wannar At Ḥemmu, taḍsa, acmumeḥ d uqesser.

Yennayer 2971
Tuget n tlawin i d-yusan, cebbḥent-d amzun d tisekkrin, lsant tiqnedyar s yiniten yemgaraden, εelqent lfeṭṭa ɣef yedmaren-nsent.. Tullas, arrac ttazzalen, tturaren, ttaḍsan, tumert tcebbeḥ tinyirin-nsen, am wakken d aḍilli i ḍallen ɣef ugerruj iɣef ur bnin ara. 

Ddeqs n yinebgawen i d-yerzan ɣer Tiɣilt n Meḥmud ; imura d yimedyazen, tiddukliwin n tlawin n tudrin tiǧiratin (tisednan n Yicerqiyen, tullas n Yiɣil n Teqḍibin d tid n At Zεim).

Idles, taẓuri, tinḍi d tgella n lejdud?.

Idles, taẓuri
Mi d-leḥqen yimezdaɣ d yinebgawen n lḥerma, ufan-d tazeqqa teqεed, twenneε tegnit. Timzikent i d-yellan d tamesbaɣurt,  ddeqs tɣawsiwin i d-yersen, ayen akk i icudden ɣer tgemmi d yedles aqbayli, ass-nni yella.

Taqendurt n Leqbayel si yal ssenf, ifecka n tfellaḥt, afexxar, imɣan n teẓgi, tifelwiyin n usuneɣ, idlisen d-wwin yimyura. Rnu tibaqiyin n tgella d wučči n yimezwura-nneɣ: aɣrum n bibras, aɣrum n uḥray, sfenǧ d seksu... Llan daɣen kra n yisufar n ulawi n Leqbayel.

Tiɣilt n Meḥmud
Tilawin n taddart n taddart, ttawḍent-d d igrawen, ttawint-d yid-sen lweεda, yal yiwet i wacu iwumi tezmer. Bɣant akk ad d-fkent afus n tallelt akken ad tεeddi tmeɣra di tegnatin yelhan. Mi d-telḥeq teswiεt n yimekli, tisednan n tiddukla zdint iɣallen, muddent imekli i wid akk d-yerzan ɣer din. Meẓẓi neɣ meqqer, d argaz neɣ d tameṭṭut, yal yiwen yečča amur-is.

Amezruy, tamussni d yisefra

Akken kan yekfa wučči, imdanen zzin-d d agraw, yal yiwen yuɣ amkan-is yeqqim. Tameɣra tebda s usarag ɣef yennayer d uwitay i icudden ɣur-s. Syin yendeh wurar n lxalat n taddart "itri n ssbaḥ *, ssut ḥninen, d yimeslayen yezzuzunen.

Inebgawen n Tiɣilt n Meḥmud
Tamedyazt ula d nettat tesεa adeg di tmeɣra; isefra iqburen d yisefra itraren, ciṭ seg yimezdaɣ, ciṭ seg yinebgawen i d-yusan. Akken ara naf daɣen, ccna atrar sɣur yilmeẓyen n taddart, d nutni i d-yernan ccbaḥa d sser i tmeɣra. Ass qrib ad yekfu, d lawan n umsudeɣ n tmuda (défilé de mode), tiḥdayin s teqnedyar n Leqbayel, zzint-d i tqaεet.

Asdukel n yiɣallen ger yilmeẓyen d useqqamu n taddart

Aseqqamu n taddart d yilmeẓyen, d nutni i d tasga uɣur nettwali. Ass-nni llan ɣer tama-nneɣ, mudden-d afus n lemεawna deg useddu d ucebbeḥ n tegnit, mugren inebgawen i d-yusan, qublen-ten s leqder d tumert meqqren. Yal yiwen deg-sen yeẓra taεkemt yersen ɣef tuyat-is, yerfed-itt akken i ilaq.

Ilmeẓyen d useqqamu n taddart
Inebgawen, imezdaɣ ččan, swan, lxir yugar. Lweεda teqqim-d, mačči tabaqit neɣ snat,  ssuffɣen-tt yilmeẓyen ɣer lǧameε d tɣiwant. Tameɣra, tekfa tameddit n wass s wurar, ccḍa d teɣratin. Imezdaɣ d yinebgawen nnejmaεen s ixxamen-nsen, udmawen-nsen tdel-iten teḍsa d tumert.

Farida Cebbiri

Tutlayt-inu

https://sadbendali.blogspot.com/2021/01/asfugel-n-yennayer-deg-yiwet-di-tuddar.html

Commentaires