Taεrabt n ddarǧa akked tutlayt tamaziɣt

Emprunts amazighs dans l'Arabe dialectal

Amennuɣ ɣef tudert d tmelliwt n Yimaziɣen deg wakal-nsen

Di talliyin akk n umezruy-is, Tamazɣa neɣ Tafriqt n Ugafa, tezga tettnaɣ tettemqellaε d yicenga i tt-yettadun. Mačči d yiwen uɣref neɣ d sin i d-itemmɣen akken ad ččen u ad ḥewwsen si lxir i yellan deg-s. Aɣref-is yezga yettnaɣ ɣef tlelli-s d tmelliwt-is. Mi yesseɣli aεdaw yeffeɣ, ad d-yas wayeḍ. Ahat addad-a d yiwet si tmental i ur t-neǧǧi ad yesnefli tutlayt-is, ad tt-yesɣer i tarwa-s neɣ ad tt-yessidef di tussniwin d tmussniwin. Daymi ihi ula d Tamaziɣt tuɣ aṭas tyitiwin u tettaɣ-itent ar assa. Ddeqs n tutlayin n yicenga imnekcamen i d-yettemyeḍfaren, i iεerḍen ad ssentun deg-s tuccar-nsent. Akken yebɣu yili, nettat mazal-itt tella, tbedd, tedder. Ur as-teḍri ara akken i teḍra i ddeqs n tutlayin tiqburin i yemmuten, ɣbant, ulac-iten assa. Deg umawal amaziɣ, aṭas n yireṭṭalen i d-yudfen, kkan-d si Tlatinit, Tagrikit, Tasbenyulit, Taεrabt, Taturkit d Tefransist.


Ad yidir uɣref akken ad tidir tutlayt

Seg wakken tamurt n yimaziɣen d tamurt n yidurar d yizuɣar d waman, di yal talliyin, teččur s waṭas n tewsatin n yimendan, izegza d yigumma. Deg-s yal lxir. Imezdaɣen-is, zgan xeddmen, ttḥellin-d akk ifuras iwumi sran di tmeddurt-nsen. Sseqdacen tigemmi taɣersiwant di yal taɣulin n tudert-nsen: ikesman, akeffay, iselsa, , usu, amahil n wakal, amesni... Aɣref anaṣli i izedɣen tamurt-a ar assa, d Imaziɣen. Simmal izerri wakud, zerrint talliyin, yettnernay yidles, tinḍi, tamguri, tussna.. Mi ara nessikked ɣer umezruy, ad naf aṭas n umbeddal i iḍerrun akked yiɣerfan d yiwunak nniḍen. Annect-a, yettili di yal taɣulin timgirdanin. Tikkelt, d talwit, tikkelt, d ccwal d umgaru. Tamazɣa, aṭas i iεeddan fell-as n unemrat d lḥif. Mačči d yiwen n umnekcam mačči d sin ukkud yeḍra umennuɣ. Tidyanin n umezruy i yezrin ɣef "yiqerray n yimezwura-nneɣ" aṭas-itent. 

Imaziɣen, yesεan tilelli tettazzal deg yidammen-nsen, cerrwen-tent merriɣit. Di taggara, ttuḥuzan deg wayla, deg yiseɣ, deg yidles...maca ula deg yiles. 


Tamaziɣt tettwet akken yettwet uɣref-is

Di taggara, tuɣal tutlayt n warraw n tmurt, Tamaziɣt, tebḍa d iḥricen, d timeslayin i yemgaraden ger temnaḍt d tayeḍ. Di Ǧerǧer, d Taqbaylit; deg Wawras, d Tacawit, deg Uheggar, d Tamaheɣt...Tikwal, tenqes ula deg umawal, tettwaɣ deg-s. Acḥal si tarwa tamaziɣt iwumi tettwakkes tutlayt-nsen, ǧǧan-tt! Anekcum n tneslemt ɣer tmurt, yewwi-d yid-s Taεrabt, tutlayt n leqran. Imi tigzi n wawal n Rebbi d usemres d usnas n tgejda n tesreḍt (ddin), ḥwaǧen tamussni n tutlayt, Imaziɣen lemmden Taεrabt. Tawaɣit i ten-iḥuzan d tiǧǧin d tatut n tutlayt-nsen. Annect-a, yessaweḍ-iten armi i  as-d-gan takna. Ttawin seg umawal n tmeslayin-nsen, rennu-as i tutlayt tis snat i d-yennulfan di tmurt-nsen. Tutlayt-a d "Taεrabt n Tmazɣa", qqaren-as "ddarǧa" - Tadarǧa. Xas akka  d Taεrabt, ur tt-gezzun ara Waεraben n usammer akken iwata. Tamentilt n waya, d talalit-is di tlemmast n yimezdaɣen n tmura n Tmazɣa. Tettnerni tettnerni armi i tuɣ akk deg-sent. Aṭas n talɣiwin d wawalen n Tmaziɣt i tt-yudfen, i yeftin deg-s. Dɣa, ad d-snekdeɣ ddeqs n yimedyaten n yireṭṭalen i yerzan taseddast d umawal, deg wadda:

Ireṭṭalen n tseddast:

Ḍebber aqerru-k/debber ras-k. Ma nenna-t-id s Taεrabt taklasikt, ad t-naf ur yesεi ara azal (ابحث عن رأسك)

Sellek aqerru-k/sellek ras-k. S taεrabt taklasikt, (انقذ رأسك)

Ṭṭef abrid-nnek/cedd ṭṭriq-k. Ma nenna-t-id s Taεrabt, ad t-na (اقبض - امسك طريقك )

Talɣa tibawt:

Ur ẓriɣ ara/ur ẓriɣ-c - ma ceft-c. s taεrabt, (لم أرى)

Deg wayen yerzan tibawt, yettili umyag ger sin yiferdisen am Tmaziɣt, swaswa. Ur ẓriɣ-c, ur qqimeɣ-c. - neɣ ur ẓriɣ ara, ur qqimeɣ ara.

imallalen (amallal+amyag):

Ira (yebɣa) ad yeffeɣ - ḥebb yexreǧ 

ssiwel-as - εeyeṭ-lu 

Ireṭṭalen umawal:

agerjum/tagerjumt - gerjuma

ahidur/tahidurt - hidura

aḥelluf - ḥelluf 

alwes/talwest - lus/lusa

tamara - tamara 

Kra n yireṭṭalen n Tdarǧa si Tmaziɣt

aberhuc - berhuc برهوش petit chien كلب صغير 

abexsis/tabexsist - bexsisبخسيس figue fraîche تين طازج

abexxuc - bexxuc بخوش type de fourmis حشرات

abruri - tebruri  البرد تبروري grêle

adebbuz/ddubbez - debza دبزة (coup de) poing لكمة

aferḍas - ferṭas فرطاس chauve أصلع

aferḍis - ttferṭis تفر طيس calvitie صلع

afermac - fermac فرماش édenté بلا أسنان

aferṭeṭṭu - buferṭeṭṭu بوفرططو papillon فراشة

agerjum/tagerjumt - gerjuma ڨرجومة gorge حلق

agnin - gnin ڨنين lapin أرنب

agru/ajru - jruna جرونة grenouille ضفدع

amemmu - mummu مومو pupille بؤبؤ العين

alwes/ - lus/lusa لوسة لوس frère/soeur du mari

aεeggun - εeggun عڨون muet/bêgue 

ubsil - basel باسل agaçant مزعج

akermus - kermus كرموس figue de barbarie تين شوكي

ahidur/tahidurt- hidura هيدورة peau de mouton جلد كبش

aḥelluf/ilef - ḥelluf حلوف sanglier خنزير

tajilbant/ajilban - ǧilbana جلبانة petits pois

aceffar - ceffarشفار voleur

acelɣum/icelɣumen celɣum/cclaɣem شلغوم شلاغم moustache

amessas/messus - messus مسوس fade ماصغ

areẓẓ - arẓuẓi أرزوزي frelon زنبور

arɣel/tareɣla. - tareɣla ترغلة champignon فطر

aqecqac. xecxac خشخاش boîte craniène جمجمة

amaẓuẓ. - maẓuẓi مزوز cadet أصغر الأبناء

axlul/taxlult - xnuna خنونة morve رعام

aεarus (bu ujeɣlal) - buǧeɣlellu بوجغللو escargot

buzelluf - zellif/buzelluf زليف بوزلوف crâne/tête de mouton رأس كبش

cerreg - cerrek شرك déchirer مزق

dadda - dadda دادا grand frère الأخ الأكبر

dɣel - dɣel دغل  frelater, tricher زيف غش

argaz/d argaz ـ dargaz دارڨاز brave شجاع ـ يتسم بالرجولة

dreg - derreg درڨ - dissimuler/cacher أخفي

duz - dezz دز pousser دفع 

gerreε/ggurreε - tgerreε تڨرع rôter تجشأ

ifker/afekrun فكرون fekrun tortue سلحفاة

izirdi - zerdi زردي renard ثعلب

kellex - kelleḥ/kellex كلح كلخ tromper خدع

keyyef/kmi/g mi! - kmi كمي fumer دخن

lalla - lalla لالا madame سيدة

mmermed/smermed - mermed مرمد 

xemmem - xemmem خمم réfléchir فكر

ɣufel(acebbub) - ɣufala غوفالةchevelure mal coiffée شعر رديء العناية

ssifeḍ - zifeṭ زيفط envoyer بعث

seksu - kseksu كسكسو couscous كسكس

tabrat - briya برية lettre/message رسالة

tamara - tamara تمارة contrainte قيد التزام

taqeccabit/aqeccabi qeccabiya قضائية longue tunique d'homme سترة رجل طويلة 

taqelmunt/aqelmun - gelmuna ڨلمونة capuche قبعة البرنوس

taɣyulit - taɣyulit تغيوليث bêtise humaine غباء

tackart/tacekkart - ckara شكارة sac كيس

tazememmuyt/tazermemmuct - zermumiya زرمومية. عظاية type de lézard

tibettit - bettiya بتبية fût برميل 

tura akka - durka/ḍurka دوركا ضوركا  maintenant الآن

tiwizi - twiza تويزة entraide/solidarité تعاون تضامن

walu - walu والو rien لا شيء

zleḍ/amezluḍ - mezluṭ مزلوط  pauvre فقير

zreb/mezrub - mezrub مزروب pressé متسرع

zεef - zεef زعف être en colére غضب

Taggara n wawal

Tineggura-a di tmura n Tmazɣa, gar-asent Lezzayer, yegget wawal ɣef tsertit n tutlayin. Si tama, ad naf imesnasen d yimusnawen, si tama nniḍen, d iduba. Imezwura, d nitni i yennuɣen, i inudan, i i yennemraten ɣef tmagit d tutlayt. Ineggura, d wid yeṭṭfen timura, war tugdut, i yellan d tiseɣlit.  D wid yellan d icenga n tmagit tanaslit iḍelli, iɣer d-yeggra wawal d useddu n tririt n wazal i Tmaziɣt d yidles-is assa. Imi ibeddel wakud fell-asen, beddlen wassaɣen isertanen d yiwunak n wid i ḥesben d atmaten-nsen; terra-ten tmara ad beddlen tikli. Kra deg-sen i yezgan d icenga n tidet bɣan ad d-snulfun abrid amaynut ara aɣen. Daymi, i d-banen seg-sen kra n wid i la yettberrihen belli sεan laṣel yezwaren s wayes tteεraḍen ad ɣummen ayen yellan d amaziɣ. Txusṣ-iten kan tutlayt, ha-tt-a ihi tella. D tadarǧa-a iwumi bɣan ad fken isem "Tameɣribit". Hedren-d fell-as ula d kra n "yimussnawen n tutlayin", wid yettawi waḍu, i ttnaharen yiεebbaḍ-nsen. Iswi-nsen, iban, d tiseɣliti tutlayt tamaziɣt d tmagit n Tmazɣa. Tadarǧa i  i yellan d takna n tmara, i tessuṭṭeḍ tutlayt n tmurt, tebɣa ad as-d-tekker akken ad tt-tessuffeɣ seg uxxam-is.

https://fr.m.wikipedia.org/wiki/Arabe_alg%C3%A9rien

https://fr.calameo.com/books/00055199244304fbd5120

Sadaq Bendali

https://sadbendali.blogspot.com/2021/01/tarabt-n-ddarga-akked-tutlayt-tamazit.html

Commentaires