Ddkir ɣer tlawin d yirgazen

Ddkir, d acu-t?

Ddkir, d yiwet n tewsit seg tsekla-nneɣ, azal-is meqqer deg useddu n tudert n Leqbayel. Ddkir d awal i d-yekkan si tutlayt taεrabt *ddikr* ; anamek d asmekti s umata. Maca ɣur-neɣ yeṭṭef anamek nniḍen ; d asmekti n yemdanen s ubrid n bab n yigenwan.

Dddkir ɣer tlawin d yirgazen.

Acu-tent tegnatin ideg d-ttawin isefra n ddkir ?

Ddkir, yettili s waṭas di lǧanazat, mi ara yemmet walbeεḍ. Ttawin-d fell-as isefra, s taɣect  ḥninen, d uẓawan d-ijebbden tameẓẓuɣt n wid yellan dinna. Ula di tqubtin d lemqamat, ttdekkiren lexwan, ttcekkiren Nnbi d lecyax. Tilawin zik, ttdekkirent mi ara xeddment kra n umahil,  abeεda ma nnuɣnant neɣ ččuren wulawen-nsent.  

Acu-ten yisental iɣef d-ttawin isefra n ddkir ?.

Wissen ma yella umgarad gar tmedyazt n ddkir n tlawin ɣef tin n yergazen! Isental n ddkir ṭṭuqqten, cudden ɣer tudert d tmettant. Acu kan yella umgired gar ddkir n tmeṭṭut d ddkir n urgaz, ama deg yisental neɣ di talɣa. Tameṭṭut, tamedyazt-is,  tcudd mliḥ ɣer yiḥulfan-is: mi ara iɣab win εzizen fell-as, mmi-s, imawlan d urgaz-is... Tesbeggin-d ccama d lǧerḥ i as-d-yeǧǧa lefraq-nni,  tgellem-d addad -is d tnefsit-ines seg wayen i as-d-iḍerrun d tudert-is amek ara tuɣal mebla wid iɣaben. Tettawi-d isefra ɣef lmut,  lwaldin d wazal-nsen, taẓallit d remḍan, ssber ɣef lḥif n ddunit. Acekker d lemdeḥ ɣef rrsul d lawliya ... Tameṭṭut, mi ara tettdekkir ɣef lecyax, mačči kan d ccekran, maca tessutur deg-sen timsal yekkan nnig tezmert-nsen.Ahat annect-a ad yuɣal ɣer lqella n tmussni.

Wigi d kra n yisefra d-ttawint tlawin:

  1- Ad ṣelliɣ a Nnbi fell-ak

      D kečč i d llsas n ddin

      Ḥemmleɣ win idekkren fell-ak.

       Ma yerna iḍuεa lwaldin

       Lmumen yefka leḥsab

       Lεaṣi yeqqim ɣer din

2- A yemma a wi iḥedren

    Mi ara tessiriden ɣef lluḥ

    Ifassen-is d lekwaɣeḍ

    Leεyun n lbaz amecţuḥ

    A Rebbi sebber yemma-s

    Telsa taqendurt, truḥ

3- Axxam n baba εzizen

     Yettban-iyi-d am lemri

     Asmi llan lwaldin-iw

     Ar din i tecbeḥ tikli

     Ma d tura lwaldin ruḥen

     Yif-iten wudem n Rebbi

 4-Ttεudduɣ deg yiḍudan-iw

    Melmi d lḥed, letniyen

    Rǧiɣ anwa d-tger tewwurt

    Ma d baba neɣ d atmaten

    Tawwurt ur d-tgir ara

    Ay allen rumt idammen

    Ttxil-k a Llah taεala

    Efk-aɣ ssber i yeɣlayen.

Isefra d-ttawin yergazen, mi ara ddekkiren, smektayen-d amdan s lmut tella, ulac fell-as tarewla, win i wumi ara d-taweḍ tmijalt ad iruḥ ; meẓẓiy neɣ meqqer, d argaz neɣ d tameṭṭut, iseḥḥa neɣ yuḍen... Akken daɣen ttcekkiren yergazen deg yisefra-nsen rrusul, ssuḥaba d lawliya. Ssefran ula ɣef uẓekka, leεtab-is, tazallit d wayyur n remḍan... Ttawin-d s wacu ttsebbiren imawlan n win yemmuten. S umata tamedyazt-nsen d awelleh i ttwellihen imdanen akken ad ddun deg ubrid yelhan, ad xḍun i tkerkas d tkellax. Ma bedren-d iḥulfan d aεeddi kan,  i ttεeddayen deg-sen, ur tezzin ara deg wawal. Ssaddat d lawliya ddan deg ddkir n yergazen, azal i asen-mudden s ubrid-nni i yeḍfer imi iḍuεa Sidi Rebbi. Ma nezzi ɣet talɣa n ssenf n yisefra-a, ad ten-naf rzinit, weznen yimeslayen akken i iwata,  ɣezzifit yefyar n yisefra-nsen . Maca ṭṭuqten deg-sen yimeslayen n Taεrabt.

Kra n yisefra n ddkir ɣer yirgazen.

1- Ya lmumnin lmut teqreb

     D aẓekka ay d llsas-is

     Bu lxir d win ara yekseb

     Si ssbaḥ i iḥuder iman-is

     Di ddunit ɣef Rebbi iεetteb

     Ur yestehza di ddin-is

2- Tusa-d lmut s lḥerf rra

    Ḥeznent ṭṭjur d yiẓra

    Teɣli-d rrehba di lḥara

    Yemma teɣli di berra

    La tettru, ḥedd ur tt-yeεni

   Rrsul ad yeḥfer lḥufra

   Dεiɣ-k s lḥiǧ u lεumra

   Sidi Ɛli ssif n lqedra

   Teldiḍ-aɣ tiwwura

   N lǧennet rreḍwani

3- Bismi Llah ad nebdu ddkir

   Akken ad d-nfekker

   Wid yellan d lɣaflin

   Ddin icuba lefnar

   Yuɣal ur d-yettwabdar

   Fell-as rran timedlin

   Lqum i ijehlen yekfer

   Yugi ad yesteɣfer

   Am yergazen, am tlawin

4-Attaya lmut attaya

   Tusa-d ur nebni fell-as

   Tewwi-d abrid s lɣila

   Nɣill d tiḥila

   Ar win trebba yemma-s

   Mi yeffeɣ deg yimi n tewwurt

   Tenhezzeḍ a tamurt

   Anwa ara tt-isebbren fell-as.

Xas akka yella umgired gar ddkir n tlawin d ddkir n yergazen, ama di talɣa n usefru neɣ deg wudem n yisental n yisefra,yewwi-d fell-aɣ ass-a ad nesseḥbiber fell-asen, imi d udem si tgemmi n lejdud-nneɣ. Amgired nniḍen yellan, d akud ideg ten-id-ttawin ; tilawin ttdekkirent tasebḥit, mi ara ttɣizin aẓekka. Ma d irgazen ttdekkiren deg yiḍ. Tameṭṭut tettdekkir ɣef tmeṭṭut i tt-yecban d warrac imecṭaḥ. Argaz yettdekkir akk fell-asen, d argaz neɣ d tameṭṭut.

Ansi d-tekka tmedyazt-a ?.

Adekker neɣ ddkir iban-d s waṭas, asmi d-kecmen yemrabḍen Lezzayer, gar lqern wis 15 d lqern wis 18.  Ibn Xeldun yeqqar: lasel n tmedyazt tadeyyanit ad yuɣal ɣer leqrun ilemmasen. Isefra n ddkir, d argaz neɣ d tameṭṭut d aḥfaḍ i ten-ḥefḍen ɣer lexwan n ṭṭariqa Rreḥmaniya (Ccix Ɛli, ccix Aḥeddad, Ccix Ɛisa...) . Yella wayen i asen-beddlen akken ad yeddu d wakud amiran .

Acuddu n tmedyazt n ddkir ɣer ccna:

Imaziɣen s umara neɣ Leqbayel, cennun di yal tagnit, yal amahil ɣur-sen, yesεa aẓawan d lḥen i as-iwulmen. Xas ma irgazen ttkukrun di kra n tegnatin, am wakken ad yessenqes di tirrugza-nsen.  Maca tilawin cennunt, ama d ayen yellan εinani : ddkir, aserqes, ...neɣ ayen yettilin s tuffra : ccnawi n tayri. Ihi, ccna d tmedyazt, d snat n tɣawsiwin yemcudden, ur nezmir ad nefreq. Ta trennu-d ccbaḥa d lemlaḥa i tayeḍ. Ccna, iεawen aṭas tamedyazt taqbaylit, ad teqqim di ccfawat n yemdanen, imi tessishil leḥfaḍa n usefru.  Yeḥrez tasekla-nneɣ seg tatut.

Farida Cebbiri

tutlayt-inu

https://sadbendali.blogspot.com/2021/02/ddkir-er-tlawin-d-yirgazen.html

Commentaires