Ddkir, d acu-t?
Ddkir, d yiwet n tewsit seg tsekla-nneɣ, azal-is meqqer deg useddu n tudert n Leqbayel. Ddkir d awal i d-yekkan si tutlayt taεrabt *ddikr* ; anamek d asmekti s umata. Maca ɣur-neɣ yeṭṭef anamek nniḍen ; d asmekti n yemdanen s ubrid n bab n yigenwan.
Acu-tent tegnatin ideg d-ttawin isefra n ddkir ?
Ddkir, yettili s waṭas di lǧanazat, mi ara yemmet walbeεḍ. Ttawin-d fell-as isefra, s taɣect ḥninen, d uẓawan d-ijebbden tameẓẓuɣt n wid yellan dinna. Ula di tqubtin d lemqamat, ttdekkiren lexwan, ttcekkiren Nnbi d lecyax. Tilawin zik, ttdekkirent mi ara xeddment kra n umahil, abeεda ma nnuɣnant neɣ ččuren wulawen-nsent.
Acu-ten yisental iɣef d-ttawin isefra n ddkir ?.
Wissen ma yella umgarad gar tmedyazt n ddkir n tlawin ɣef tin n yergazen! Isental n ddkir ṭṭuqqten, cudden ɣer tudert d tmettant. Acu kan yella umgired gar ddkir n tmeṭṭut d ddkir n urgaz, ama deg yisental neɣ di talɣa. Tameṭṭut, tamedyazt-is, tcudd mliḥ ɣer yiḥulfan-is: mi ara iɣab win εzizen fell-as, mmi-s, imawlan d urgaz-is... Tesbeggin-d ccama d lǧerḥ i as-d-yeǧǧa lefraq-nni, tgellem-d addad -is d tnefsit-ines seg wayen i as-d-iḍerrun d tudert-is amek ara tuɣal mebla wid iɣaben. Tettawi-d isefra ɣef lmut, lwaldin d wazal-nsen, taẓallit d remḍan, ssber ɣef lḥif n ddunit. Acekker d lemdeḥ ɣef rrsul d lawliya ... Tameṭṭut, mi ara tettdekkir ɣef lecyax, mačči kan d ccekran, maca tessutur deg-sen timsal yekkan nnig tezmert-nsen.Ahat annect-a ad yuɣal ɣer lqella n tmussni.
Wigi d kra n yisefra d-ttawint tlawin:
1- Ad ṣelliɣ a Nnbi fell-ak
D kečč i d llsas n ddin
Ḥemmleɣ win idekkren fell-ak.
Ma yerna iḍuεa lwaldin
Lmumen yefka leḥsab
Lεaṣi yeqqim ɣer din
2- A yemma a wi iḥedren
Mi ara tessiriden ɣef lluḥ
Ifassen-is d lekwaɣeḍ
Leεyun n lbaz amecţuḥ
A Rebbi sebber yemma-s
Telsa taqendurt, truḥ
3- Axxam n baba εzizen
Yettban-iyi-d am lemri
Asmi llan lwaldin-iw
Ar din i tecbeḥ tikli
Ma d tura lwaldin ruḥen
Yif-iten wudem n Rebbi
4-Ttεudduɣ deg yiḍudan-iw
Melmi d lḥed, letniyen
Rǧiɣ anwa d-tger tewwurt
Ma d baba neɣ d atmaten
Tawwurt ur d-tgir ara
Ay allen rumt idammen
Ttxil-k a Llah taεala
Efk-aɣ ssber i yeɣlayen.
Isefra d-ttawin yergazen, mi ara ddekkiren, smektayen-d amdan s lmut tella, ulac fell-as tarewla, win i wumi ara d-taweḍ tmijalt ad iruḥ ; meẓẓiy neɣ meqqer, d argaz neɣ d tameṭṭut, iseḥḥa neɣ yuḍen... Akken daɣen ttcekkiren yergazen deg yisefra-nsen rrusul, ssuḥaba d lawliya. Ssefran ula ɣef uẓekka, leεtab-is, tazallit d wayyur n remḍan... Ttawin-d s wacu ttsebbiren imawlan n win yemmuten. S umata tamedyazt-nsen d awelleh i ttwellihen imdanen akken ad ddun deg ubrid yelhan, ad xḍun i tkerkas d tkellax. Ma bedren-d iḥulfan d aεeddi kan, i ttεeddayen deg-sen, ur tezzin ara deg wawal. Ssaddat d lawliya ddan deg ddkir n yergazen, azal i asen-mudden s ubrid-nni i yeḍfer imi iḍuεa Sidi Rebbi. Ma nezzi ɣet talɣa n ssenf n yisefra-a, ad ten-naf rzinit, weznen yimeslayen akken i iwata, ɣezzifit yefyar n yisefra-nsen . Maca ṭṭuqten deg-sen yimeslayen n Taεrabt.
Kra n yisefra n ddkir ɣer yirgazen.
1- Ya lmumnin lmut teqreb
D aẓekka ay d llsas-is
Bu lxir d win ara yekseb
Si ssbaḥ i iḥuder iman-is
Di ddunit ɣef Rebbi iεetteb
Ur yestehza di ddin-is
2- Tusa-d lmut s lḥerf rra
Ḥeznent ṭṭjur d yiẓra
Teɣli-d rrehba di lḥara
Yemma teɣli di berra
La tettru, ḥedd ur tt-yeεni
Rrsul ad yeḥfer lḥufra
Dεiɣ-k s lḥiǧ u lεumra
Sidi Ɛli ssif n lqedra
Teldiḍ-aɣ tiwwura
N lǧennet rreḍwani
3- Bismi Llah ad nebdu ddkir
Akken ad d-nfekker
Wid yellan d lɣaflin
Ddin icuba lefnar
Yuɣal ur d-yettwabdar
Fell-as rran timedlin
Lqum i ijehlen yekfer
Yugi ad yesteɣfer
Am yergazen, am tlawin
4-Attaya lmut attaya
Tusa-d ur nebni fell-as
Tewwi-d abrid s lɣila
Nɣill d tiḥila
Ar win trebba yemma-s
Mi yeffeɣ deg yimi n tewwurt
Tenhezzeḍ a tamurt
Anwa ara tt-isebbren fell-as.
Xas akka yella umgired gar ddkir n tlawin d ddkir n yergazen, ama di talɣa n usefru neɣ deg wudem n yisental n yisefra,yewwi-d fell-aɣ ass-a ad nesseḥbiber fell-asen, imi d udem si tgemmi n lejdud-nneɣ. Amgired nniḍen yellan, d akud ideg ten-id-ttawin ; tilawin ttdekkirent tasebḥit, mi ara ttɣizin aẓekka. Ma d irgazen ttdekkiren deg yiḍ. Tameṭṭut tettdekkir ɣef tmeṭṭut i tt-yecban d warrac imecṭaḥ. Argaz yettdekkir akk fell-asen, d argaz neɣ d tameṭṭut.
Ansi d-tekka tmedyazt-a ?.
Adekker neɣ ddkir iban-d s waṭas, asmi d-kecmen yemrabḍen Lezzayer, gar lqern wis 15 d lqern wis 18. Ibn Xeldun yeqqar: lasel n tmedyazt tadeyyanit ad yuɣal ɣer leqrun ilemmasen. Isefra n ddkir, d argaz neɣ d tameṭṭut d aḥfaḍ i ten-ḥefḍen ɣer lexwan n ṭṭariqa Rreḥmaniya (Ccix Ɛli, ccix Aḥeddad, Ccix Ɛisa...) . Yella wayen i asen-beddlen akken ad yeddu d wakud amiran .
Acuddu n tmedyazt n ddkir ɣer ccna:
Imaziɣen s umara neɣ Leqbayel, cennun di yal tagnit, yal amahil ɣur-sen, yesεa aẓawan d lḥen i as-iwulmen. Xas ma irgazen ttkukrun di kra n tegnatin, am wakken ad yessenqes di tirrugza-nsen. Maca tilawin cennunt, ama d ayen yellan εinani : ddkir, aserqes, ...neɣ ayen yettilin s tuffra : ccnawi n tayri. Ihi, ccna d tmedyazt, d snat n tɣawsiwin yemcudden, ur nezmir ad nefreq. Ta trennu-d ccbaḥa d lemlaḥa i tayeḍ. Ccna, iεawen aṭas tamedyazt taqbaylit, ad teqqim di ccfawat n yemdanen, imi tessishil leḥfaḍa n usefru. Yeḥrez tasekla-nneɣ seg tatut.
Farida Cebbiri
tutlayt-inu
https://sadbendali.blogspot.com/2021/02/ddkir-er-tlawin-d-yirgazen.html
Commentaires
Enregistrer un commentaire