Nadir Saxri, d amaru aqbayli i d-yekkren deg yiwen twennaḍt i deg amennuɣ ɣef tutlayt d tmagit ur xussen ara. Xas akken tuɣ-it d aselmad n tussniwin tigamanin, aṭas i yeqdec d yimdukkal-is ɣef Tmaziɣt d yidles-is di tdukkliwin n temnaḍt-is. Ussan-a, yessuffeɣ-d ungal s tutlayt n tyemmat-is. Asentel i yefren tikkelt-a, s wazal-is imi ur yeggit ara di tsekla taqbaylit: d amezruy n tegrawla n 1954.
Tutlayt-inu: Anwa i d Nadir Saxri? Ttxil-k, Ssenked-d iman-ik i yimeɣriyen d yiseqdacen n ublug-nneɣ ?
Nadir Saxri: Azul fell-ak a mass Sadeq Bendali, tanemmirt-ik s tussda, tԑelleḍ-iyi leqder; tefkiḍ-iyi-d tagnit akken ad d-awiɣ awal ɣef wungal-iw ad ak-iԑell Rebbi leqder yessali deg ccan-ik. Nadir Saxri, yekker-d deg Ṣṭif ugafa; tzɣiwant n It Cbana, asun (tamnaḍt) n It Wertiran. Ilul ass n ṭam deg mayu aseggas n 1966. Yella d aselmad deg uɣerbaz alemmas (tussniwin tigamqnin - Sciences naturelles) yeffeɣ tastaɣt, aseggas n 2017. D aqeddac deg tdukkliwin yemgaraden. Tura d aqeddac gar n yimdukkal-is deg tneɣlust taseklant “Tamusni” n It Cbana.
Tutlayt-inu: Si melmi tkecmeḍ di taɣult n Tmaziɣt, aɣnas d usemres n tutlayt?
Nadir Saxri: Seg wasmi nqeddec nekki d yimdukkal-iw deg tidukkla tadelsant “Asirem” deg useggas 1996 d asawen. Bdiɣ tira seg wasmi i d-tufrar Tmaziɣt, tazwara d tutlayt taɣelnawt, syinna d tutlayt taɣelnawt tunsibt aseggas n 2016.
Tutlayt-inu: Ma yella kra n wayen neɣ n walbaεḍ i k-yesbeɣsen akken ad tḍefreḍ abrid-a aheggar, mmeslay-aɣ-d fell-as.
Nadir Saxri: Iẓuran n leḥmala n tutlayt mɣin-d deg-i seg temẓi-inu, ma yella d tira, tusa-iyi-d tikti ad ԑerḍeɣ ad aruɣ taggara-ayi(agi) kan. Am yilemẓiyen n tmurt n Leqbayel ɣef yiri n lkanun anida i ɣ-d-temmal Jidda ad tt-yerḥem Rebbi timԑayin n zik-nni. Annecta yella d tirni tamenzut ara d-yeqqnen ɣer tiyaḍ akken ad tegmu leḥmala n tutlayt-nneɣ tayemmat. Syinna, asmi lliɣ d anelmad deg tesnawit, aseggas n 1983 almi d aseggas 1985, ccfawat n yilemẓi ɣef yiseggasen imenza n tefsut n yimaziɣen 1980 d tikliwin i d-yettilin yal asfuggel n 20 yibrir yal aseggas ẓẓant deg wallaɣ-iw… D acu kan ayen yesɣezfen tikti-inu i tira akken i d-nniɣ tazwara , asmi nqeddec nekki d yimdukkal-iw deg tidukkla tadelsant “Asirem” deg useggas 1996 d asawen, melba ma yella ttuɣ ad as-ssirmeɣ teɣzi n leԑmer i tdukli-ayi(agi). Leqdic-nneɣ itezzi ɣef yidles akked tutlayt tamaziɣt d wayen yeԑnan timetti taqbaylit. Dɣa asmi d-tufrar tutlayt tamaziɣt tazwara d tutlayt taɣelnawt syinna d tutlayt tunsibt, Tamaziɣt tuɣ abrid ɣer sdat, tekcem deg umezruy, annecta d aɣan (un devoir) n yal yiwen neɣ yiwet deg-neɣ ad yaru akken ad teffeɣ tutlayt-nneɣ seg timawit ɣer tira. Akka i tella tirni-nni n taggara, iqqnen ɣer tiyaḍ, almi i d-tban ɣur-i s wudem aḥeqqani tikti n tira, i wakken ad ɛerṭeɣ ad aruɣ !
Tutlayt-inu: Melmi turiḍ aḍris ilelli amezwaru?
Nadir Saxri: Aḍris-iw amenzu, uriɣ-t ɣef ugama aseggas n 2012 deg yiwen n usmel “Site”. Syin ɣur-s uriɣ adlis amezwaru d tamacahut “Tafunast n yigujilen” ɣer teẓrigin El Amel 2019. Uriɣ-t s tutlayt n Tmaziɣt, Syinna ԑerḍeɣ rriɣt-id ɣer tutlayt taԑrabt akked tin n tefranṣiṣt akken ad yili gar yifassen n wid ur nessin ara tutlayt tamaziɣt, d tagnit akken ad yettuzuzzer yidles-nneɣ gar yegduden n ddunit s umata.
Tutlayt-inu: Ussan-a, terniḍ-d adlis i tsekla taqbaylit, tessuffɣeḍ-d ungal-ik amezwaru s Tmaziɣt - tafsut d tinigit . Ad k-nsenmmer fell-as, ad ak-nini mebruk.
Nadir Saxri: Tanemmirt, ad ibarek Rebbi deg leqdicat-ik akked tezmert-ik. Ih d ungal-iw amenzu, uriɣ-t s tutlayt tamaziɣt (taqbaylit). Tafsut d tinigit, yewwi-d awal ɣef teqṣiḍt yeḍran deg tallit n tegrawla n tmurt n lezzayer deg taggara n tefsut n useggas n 1958 deg yiwet n taddart n Tmurt n Leqbayel.
Tutlayt-inu: Ma ulac uɣilif, efk-aɣ-d fell-as agzul d ameẓyan kan fell-as.
Nadir Saxri: “Tafsut d tinigit”, deg-s mraw yiḥricen, gar-asen nniɣ-d tazwara win i d-yewwin awal ɣef teqṣiḍt yeḍran deg tallit n tegrawla n tmurt n lezzayer. Tadyant-a, teḍra tallit deffir n tin yeḍran deg useggas n 1956, ayen i wumi qqaren yinmazrayen, tadyant n «Opération K» neɣ tadyant n ugṭiṭ azegzaw (Oiseau bleu). Deg taddart-a, iɣellaten n lԑesker n Fransa ssutren deg yimḍebbren n taddart ad d-refden timegḥal (ibeckiḍen) akken zeɛma ad d-bedden deg wudem n tegrawla mgal igrawliwen. Imḍebbren n tegrawla n tama temezwarut (zone: 1) deg uɣir wis kraḍ, fkan lamer i yimḍebbren n taddart ad d-ssutren timegḥal ɣer yiɣellaten n lԑesker n Fransa. Fkan-asen-d mraw snat (12) tmegḥal, heyyan-d iman-nsen akken ilaq: Menhu? Amek? Melmi? Ffɣen s tmegḥal-nni ɣer udrar. Iḍ n twafɣa ɣer udrar, ɣezzif mačči d kra ɣef yimezdaɣ. Tidet taswiɛt ɣas ḥercawet, dacu mačči d tin n menwala, tadyant tekcem deg umezruy i lebda alama tenger ddunit. Iḥricen nniḍen n wungal, wwin-d awal ɣef tmetti taqbaylit amek tella di tallit-nni n tegrawla deg taddart-a.
Tutlayt-inu: Anida i yettnuz wungal-ik akken ad t-id-aɣen wid yebɣan ad t-ɣren?
Nadir Saxri: Dayi (dagi) deg It Wertiran, deg Uqbu, Sedduq, Sṭif, Tizi (Iwaḍiyen). Ussan i d-iteddun ad yili deg temnaḍin nniḍen; Lezzayer tamaneɣt, Tubiret, Bgayet ad yernu ad yaweḍ ɣer yal tamnaḍṭ.
Tutlayt-inu: Mmeslay-aɣ-d ɣef yisenfaren-ik nniḍen.
Nadir Saxri: Yezmer lḥal ad d-rreɣ ungal-ayi(agi) ɣer tutlayt tafranṣiṣt, llan aṭas n wid yebɣan ad t-ɣren s tutlayt-ayi(agi). Bɣiɣ ad aruɣ adlis ɣef yennayer akked uwitay n tfellaḥt ner Leqbayel “Calendrier agraire Kabyle”.
Tutlayt-inu: Aṭas n yimdanen, la nekkren laṣel, la ttaǧǧan tutlayt-nsen. Acu n yizen ara asen-tefkeḍ?
Nadir Saxri: Taqbaylit, mačči d awal kan, Taqbaylit, d tigejdit akken i d-yenna Dda Sliman Ԑazem ad t-yerḥem Rebbi: « A Taqbaylit a tigejdit a tinna ɣef yebna uxxam ». Taqbaylit d laṣel, yes-s kan ara nrebbi ara nessimɣur arrac-nneɣ ɣef tidet d lḥerma d nnif d leḥmala d tezdeg. Taqbaylit, d tayemmat, d tameṭṭut, tin yuklalen leqder acku d nettat i d llsas ɣef i tbedd Teqbaylit d tmetti taqbaylit. Ihi, yewwi-d ad nerr tajmilt tameqqrant i tmeṭṭut d tyemmatin n tmurt n leqbayel imi nuhenti llant d ajgu alemmas n wid akk i iḥerrzen idles d tutlayt-nneɣ seg nnger ɣas akken taswiɛt ur teshil ara. Qqaren yimenza-nneɣ tarwa n laṣel leԑmer ad nekren laṣel-is, ma yella d wid i t-inekren ur nwiɣ ad sԑun azal deg tmetti, yerna leqder-nsen ad yeɣli, d nnger i ten-id-ittrajun !
Tutlayt-inu: Ablug « tutlayt-inu », la yekkat ad yessebɣes almud d usemres n tutlayt d yidles-nneɣ. D acu ara tlniḍ fell-as?
Nadir Saxri: Tanemmirt i ublug « tutlayt-inu » d kra n wid iqeddcen deg-s, tuklalem leqder, ssarameɣ-as teɣzi n leԑmer. Tajmilt seg wul i kra n wid iɛerrḍen amennuɣ ɣef Tmaziɣt akked yidles-is, i kra n wid yattawi nnif ɣef taddart-nsen d tmurt-nsen.
Tutlayt-inu: Awal n taggara, a-t-an ɣur-k. Ini-d deg-s asirem-ik.
Tadiwennit, yexdem-itt Sadaq Bendali
https://sadbendali.blogspot.com/2021/06/tadiwennit-akked-umaru-nadir-saxri.html
Commentaires
Enregistrer un commentaire