Timlilit akked Mass Qeddur, amasay n teẓrigin "imru"

Di tirza-nneɣ ɣer tmesrit n udlis amaziɣ i yettusuddsen deg At Wasif di tazwara n yulyu yezrin, nemlal ddeqs n yimura d yimaẓragen gar-asen Mass Qeddur. Nesteqsa-t ɣef waṭas tɣawsiwin yerzan asiẓreg d udlis, yerra-d seg wul ɣef yisteqsiyen akk i as-nefka, di tdiwennit-a:

Tiẓrigin "imru"
Tutlayt-inu: Amek ara d-tesbaduḍ amaẓrag ? D acu-t, imi kečč d yiwen seg yimaẓragen ?

Mass Qeddur/IMRU: Amaẓrag d amdan i d-yessiẓrigen kra, ama d idlisen, ama d iḍebsiyen n ccna, ama d isura, ama d tisɣunin neɣ ayen akk izemren ad d-yettusiẓreg.

Tutlayt-inu: Ssenked-aɣ-d iman-ik d teẓrigin-ik, ttxil-k.

Mass Qeddur/IMRU: Nekk d Muḥemmed Qeddur, d imseddu n Teẓrigin Imru. Di tazwara, bɣiɣ ad d-rreɣ lwelha ɣef wawal-a « Tiẓrigin », i iqublen di tefransist awal « éditions » neɣ di Taɛrabt « mancuṛat », d awal i yettilin kan d asget mi ara d-yeqsed axxam n usiẓreg, ma yuɣal d asuf, ad yesɛu anamek yexḍan akk ayagi. Ma nuɣal-d ɣer Teẓrigin Imru, zemreɣ ad d-iniɣ d axxam i d-yessiẓrigen idlisen, deg-s aṭas n yiɛeggalen, meḥsub am tdukkla tadelsant, d kra n yimdukkal i yemsefhamen snulfan-d axxam-agi, nekki gar-asen.

Tutlayt-inu: D acu n wanaw n yidlisen i d-tessuffuɣem deg “imru”?

Mass Qeddur/IMRU: Tiẓrigin Imru ssuffɣent-d kra yellan d adlis i izemren ad yettuɣer di tmurt-nneɣ : ungalen, tullisin, amezgun, inadiyen, tussna, tamedyezt...atg.

Tutlayt-inu: D acu i ken-yessawḍen (i ken-yesbeɣsen) ad tkecmem di taɣult-a n usiẓreg?

Mass Qeddur/IMRU: Di tidet, d asefcel i aɣ-yeǧǧan nekcem di taɣult-a, mačči d asebɣes. Ad d-sfehmeɣ : d asefcel n lexsas n udlis aqbayli, n lexsas n tsekla taqbaylit, deg unnar n udlis, i aɣ-yessawḍen nebɣa ad d-neg axxam ara d-yelhun deg wayen izemren ad d-iɛiwen tasekla taqbaylit d udlis aqbayli s umata i wakken ad nnernin, ad ǧǧuǧǧgen.

Tutlayt-inu: Ssenked-aɣ-d amahil-nwen: d acu-t, amek iteddu?

Mass Qeddur/IMRU: Amahil-nneɣ, itteddu am wakken itteddu leqdic n tdukkla tadelsant, xas ma deg wayen yerzan tadbelt nettuneḥsab d ikumiṛsiyen, maca nekkni d iqeddacen ɣef yidles ugar, wala d tteǧǧar. Nteddu akken kan nezmer, akken nufa, mačči akken nebɣa.

Tutlayt-inu: Ttxil-k, ssegzu-d ineḍruyen yettilin segmi ara d-yers usenfar seg ufus n umeskar alamma d tuffɣa n udlis d wawwaḍ-is ɣer ufus n umeɣri.

Mass Qeddur/IMRU: Di tazwara, ameskar ad aɣ-d-yazen asenfar-is d afaylu ɣer tansa talikṭrunikt n teẓrigin, ad t-nesɛeddi i tesqamut n tɣuri, ad d-tsekk fell-as taɣuri,  ad twali ma d ayen yuklalen ad d-yeffeɣ, daɣen ma d ayen yeddan akked tmuɣli d tfelseft n teẓrigin, syin ad nwali amek ara nemsefham d umeskar ɣef usuffeɣ-is. Adlis, mi ifukk umsefham d umeskar, ad iruḥ ɣer uḍbaɛ ; mi d-yuɣal, ad yaweḍ ɣer kra n wanda tella tnedlist ukkud nxeddem neɣ d imsenza n udlis s lǧemla. Imeɣri, yezmer imir ad yaf adlis di tnedlist.

Tutlayt-inu: Neẓra d akken asebɣes-nwen i tira d tsekla tamaziɣt ur yelli d uffir, bder-aɣ-d kra n yimeskaren i d-iẓergen idlisen ɣur-wen.

Mass Qeddur/IMRU: D tidet, akka i yella lḥal. Nessebɣas adlis d tsekla tamaziɣt taqbaylit, s wayen nezmer, s wayen nessen daɣen, akken nezmer d wakken nessen. Imeskaren i wumi d-nessuffeɣ mačči d yiwen mačči d sin, xas ulamma ur ggiten ara, ahat nezmer ad d-nebder gar-asen : Massen Kamal Buɛmara, Lyazid Werdi, Muḥend Meḥrazi, Belɛidi Lyas ; Massat Racida Bensidhum, Katya Tewwat, Cabḥa Ben Gana, Zuhra Laɣa…

Tutlayt-inu: Dacu n yidlisen i tettwalim ddan (neɣ teddun) aṭas?

Mass Qeddur/IMRU: Tidet kan, ɣef wakken walaɣ, idlisen n Teqbaylit ur la tteddun ara akk, bexlaf kra n yimeskaren ma yella bedden ɣer yidlisen-nsen seddan-ten. Asmi ara d-yeffeɣ udlis, deg wussan-nni imezwura, zemren ad ddun seg-s kra n tɛecratin, syin akkin ad yuɣal d tikli n uɛarus : xemsa n yidlisen di tnedlist, zemren ad d-awin sin neɣ tlata n yiseggasen, neɣ ugar, i wakken ad nzen.

Tutlayt-inu: Ahat tettmagarem kra n uguren icudden ɣer tedbelt, ɣer usenzi d uzuzer n yidlisen. D acu-ten?

Mass Qeddur/IMRU: Tadbelt, ur aɣ-tneqq ur aɣ-tetteɛtaq, akken yeqqar yinzi. Deg wayen yerzan azuzer d usenzi n udlis, ur yelli kra i tezmer ad teg tedbelt : nekkni nessawaḍ idlisen ɣer tnedlisin, d imeɣriyen ay ulac. Tadbelt ur tezmir ara ad tḥettem amdan ad d-yaɣ adlis. Tezmer kan, mer d lebɣi ad taɣ idlisen ɣef yimaẓragen d yimeskaren i wakken ad ten-tefreq ɣef temkerḍiwin yellan ddaw ufus-is. Akken daɣen i tezmer ad tɛiwen imeskaren d yimaẓragen s tedrimt, i wakken ad d-ssuffɣen idlisen.

Tiẓrigin "imru" 2
Tutlayt-inu: D acu n yizen ara tessiwḍem i wid yenwan ad rzun ɣur-wen i usiẓreg n yidlisen-nsen, si tura? Ahat yettili ufran d usifi akken ad tezri tɣara sdat umḍan?

Mass Qeddur/IMRU: Di teswiɛet-a i deg nella ur la nettaṭṭaf ara idlisen, yezmer lḥal ad neḥbes akk, ladɣa ma tkemmel akka.

Tutlayt-inu: D acu tettwalim d tifrat iwakken ad yennerni unnar n tɣuri, ladɣa n tutlayt tamaziɣt?

Mass Qeddur/IMRU: I wakken ad yili yimeɣri i udlis amaziɣ, ahat yessefk kra n win yesselmaden Tamaziɣt deg uɣerbaz, ad iwelleh inelmaden-is, ad ten-yessebɣes ad ɣren adlis amaziɣ. Imawlan daɣen. Laqent tedwilin di rradyuwat d tilibizyuwat, laqen wid ara yesneqden ayen i d-yetteffɣen.... Ayagi ma yella mazal ur d-yelli ara kra n udabu i izemren ad as-yekker i tsertit n udlis ad tt-yenjer am tinna n tmura i aɣ-yezwaren deg unnar.

Tutlayt-inu: Ini-aɣ-d awal ɣef ublug “tutlayt-inu”.

Mass Qeddur/IMRU: D ablug yelhan, ssarameɣ ad tawḍem lebɣi-nwen d yiswiyen-nwen deg usnulfu-ines.

Tutlayt-inu: Awal n taggara, ttxil-k efk-it-id d asirem-ik i yimal?

Mass Qeddur/IMRU: Ssarameɣ ad telhu tefsut, kra n win inudan lebɣi-s ad t-yaweḍ. Tanemmirt-ik a mass. Afud iǧehden.

Tadiwennit, iga-tt Sadeq Bendali

https://sadbendali.blogspot.com/2021/08/timlilit-akked-mass-qeddur-amasay-n.html

Commentaires