D acu i d tasrit?
Tasrit, d asenfali amagnu, imserreḥ, unnim. D win i nessemras yal ass mi ara nettmeslay neɣ nettaru. Di tmeslayt n yal ass, ur nessemras la ifyar, la tameɣrut.
Amgired ger tesrit d yifyar:
Tasrit, tettwaruy s tarrayt tagamant (tamagnut), ma d ifyar, ḍḍafaren kra n yilugan i yerzan askat-nsen (mesure) akked uwlelleɣ-nsen (cadence). Tasrit, ur tesri ara i tmeɣrut, wamag timeɣra azal-nsen d agejdan deg yifyar. Di tesrit, d amḍan n tunṭiqin n yifyar n yal tafyirt i ilan azal d txutert.
Asefru s tesrit
Amek armi ad as-nsemmi asefru i uḍris ur nuri d ifyar? Asefru n tesrit, d aḍris yettuneḥsaben d asefru, acu kan, yura d tasrit. Tamedyezt n tesrit, mačči d tamaynut i d-tennulfa maca d tin yellan si zik n zik.
Tulmisin n usefru s tesrit:
Asefru s tesrit, yettwaruy am yal aḍris imserreḥ nniḍen. Yettili yebḍa d tiseddarin iwumi zewwirent tannufin (alinéas). yettačar akk ijerriḍen iɣef yura mačči am yifyar. Ulac deg-s tameɣrut maca mi ara ten-neqqar tettas-d seg-s kra n tẓawant s wallas n yimesla (allitérations et assonnances). Am usefru n yifyar, asefru s tesrit, yettmuddu-d kra n tugniwin n usugen, targit, tudert n yal ass…
Amezruy n tesrit:
Di tsut tis XVIII, asefru n tesrit, tuɣ ulac-it yakan maca llan wid yebdan ttḥulfun dakken ula d d tasrit tezmer ad tekcem di tmedyezt. S wakka ad naf kra n wungalen n Rousseau akked Chateaubriand, deg-sen kra n yiḥricen (n tseddarin) d tamedyazt, semman-asen “tasrit n tmedyezt”. Akka ihi ara negzu belli aḍris n tmedyezt mačči kan d tawsit-is d talɣa-s i t-yemmalen.
Isefra imezwura n tesrit, ttwarun di tasut tis XIX. Di tallit-nni, i tebda tira war ilugan n tmedyezt. Imir-n i d-kkren kra n yimdyazen i yettarun tamedyezt war ifyar. Uɣalen yimedyazen-a, ḍefren abrid amaynut n tira n tmedyezt, ur sseqdacen ara deg-s ifyar. Ger wid yimedyazen-a i yettwassnen uran tasrit, ad d-nebder:
Aloysius Bertrand:
Amedyaz Aloysius Bertrand, d amezwaru i yuran tasrit. Deg wungal-is Gaspard de la Nuit (1842), yessenked isefra s talɣa tilellit, ttwarun s tesrit mačči s yifyar.
Charles Baudelaire:
Charles Baudelaire yehreg-d si Aloysius Bertrand, icax yis-s, yeḍfer-it. Ula d netta yuɣal yura isefra n tesrit di Le Spleen de Paris (1869).
Francis Ponge:
Di tsut tis XX, Francis Ponge, yeḍfer yiwen ubrid di Le parti pris des choses (1942).
Tabadut tamaynut n tmedyezt:
Asemres-a n tmedyezt n tesrit, yesseḍfar-d s kra n yinalkamen (conséquences).
Xas akken asefru, yeqqim yisem-is d asefru, war ifyar, mačči yis-sen kan i yettwasbaduy.
Ihi asefru ur yettwasbaduy ara s tmelliwt n yifyar d tmeɣrut maca s tulmisin tilqayanin ara nẓer deg wadda.
Tulmisin n usefru s tesrit:
Asefru s tesrit, yettwaruy am yal aḍris imserreḥ nniḍen. Yettili yebḍa d tiseddarin iwumi zewwirent tannufin (alinéas). yettačar akk ijerriḍen iɣef yura mačči am yifyar.
Ulac deg-s tameɣrut maca mi ara ten-neqqar tettas-d seg-s kra n tẓawant s wallas n yimesla (allitérations et assonnances). Am usefru n yifyar, asefru s tesrit, yettmuddu-d kra n tugniwin n usugen, targit, tudert n yal ass… S wakka, yettban-d d aẓawnan, am wakken tezdi deg-s tfelwit d tezlit deg yiwen wakud.
Yettili d agelman, yesrus tamuɣli ɣef umaḍal. Igellem-d tilawt akken i tt-yettwali umedyaz.
Asefru s tesrit, ur yettili ara am kra n uḍris n tesrit nniḍen (menwala).
Talɣa-s: Asefru s tesrit, d tagrumma tummidt tilellit i iqadden iman-is am tfelwit, am tɣawsa neɣ kra n usɣun di tebwaḍt-is. Timeṣkiwt-is, d tin yettwaxedmen akken iwata.
Tamsirt n Sadeq Bendali
etudier.com
Interlettre.com
Commentaires
Enregistrer un commentaire