Tadiwennit akked tdukturt Nasira Abrus

 Tadukturt Nasira Abrus, yeɣran (zik) di tesdawiyin n Tizi Wezzu d Ben Ɛeknun (Zzayer), tebda amahil d taselmadt n tefransist, tuɣal tesselmed tutlayt tamaziɣt mi tudef deg uɣerbaz azzayri. Tkemmel tizrawin-is tisdawanin tunnigin armi d-tewwi aduktura-ines di tmurt n Fransa. Assa, ha-tt d taεeyyalt di C.N.R.S - Ammas Aɣelnaw n Unadi Ussnan deg uḥric n tutlayin. Xas yezga wahil-is yeččur s umahil d waṭas tigawin, Nasira terra-d ɣef yisteqsiyen-nneɣ s taḍfi. Annect-a,  iga-aɣ-d tumert akken ad nessenked i yimeɣriyen-nneɣ tadiwennit i d-yellan gar-aneɣ. Ha-tt-aya:

Tadukturt Nasira Abrus

Tutlayt-inu: DR Nasira Abrus, d anta-tt?

Nasira Abrus: D tameṭṭut taqbaylit di Fransa. D Taεeggalt n CNRS akked tesdawit n Aix en Provence. Lliɣ d taselmadt n tefransist sakkin uɣaleɣ d taselmadt n tmaziɣt deg tesnawit Faḍma n Sumer di Tizi Wezzu. Luleɣ di Tgemmunt Ɛezzuz deg At Aysi deg useggas n 1970. 

Tutlayt-inu: Mmeslay-aɣ-d ttxil-m ɣef usileɣ-im d umecwar-im n tezrawin i tḍefreḍ ger tmurt, Tizi Wezzu d Fransa.

Nasira Abrus: Γriɣ tasekla d tesnilest tafransist di tesdawit n Bouzerriεa, sakkin ɣriɣ di tesdawit n Tizi Wezzu Majistir n Tasekla akked tesnilest. Ur t-ssuliɣ ara acku bdiɣ aselmed. Dinna i bdiɣ ttarraɣ ddehn-iw ɣer tezrawin i d-yettawin ɣef tutlayin ur nli ara udem unsib am Euskara, takatalant, takursit, tuksitant. 

Giɣ amkan i tezrawin n usileɣ n imeslayen akked usegmi n imawalen. Annect-a, di leqdic n yiwen ugraw amecṭuḥ i yesbedd Muḥend Weεmer Usalem deg yella Remḍan Ɛachour, Ɛebdennur Medjber d Ɛli Ɛemran. Uriɣ cwiṭ-deg «gar-aneɣ», yiwet n tesɣunt s teqbaylit i d-nhegga imir akked imeddukal inelmaden i d-bedreɣ, yerna-d ɣer-neɣ Md Uremḍan Mula akked Ɛebdennur Ḥaǧ Saεid. 

Tutlayt-inu: Kemm yellan d tanagmayt, tzemreḍ ad aɣ-d-temmeslayeḍ cwiṭ ɣef yimuhal-im n unadi? 

Nasira Abrus: Bder-aneɣ-d kra
seg-sen.  Ulamma d tamettilest i d ul n tezrawin-iw, seddaɣ-d nezzeh tizrawin ɣef uselmed n tutlayt akked yiwfusen.  Sfehmeɣ-d amek d-myezgent snat agi n tmura di tsertit ɣef tmaziɣt. Iban-d amzun akken tamsalt n tmaziɣt mazal-itt d akaram asertan «un dossier politique ». Win yebɣan ad t-iɣer a-t-an da s lekmal. Akken kan fukkeɣ rriɣ-t da di HAL i win yehwaǧen akken ur ttganin ara aseẓreg-nneɣ. 

https://halshs.archives-ouvertes.fr/tel-01753777

Tutlayt-inu: Nnan uran s Teqbaylit, d ablug-im ideg i d-telhiḍ di tsekla, eg-aɣ-d tugna fell-as d wacu i yegber.  

Nasira Abrus: Nnan uran s Teqbaylit, akken ad yishil usissen n yimura ladɣa imeẓyanen. Sḥassfeɣ kan imi ur stufaɣ ara ad kemmleɣ ayen bdiɣ. Aṭas n yimura i mazal ad ten-rreɣ. 

Tutlayt-inu: Asmeskel utlayan (amutlay), am wakken ẓẓay, iteddu kan s ttawil; Dacu tettwaliḍ ilaq i wakken ad frun akk wuguren n yilugan n tira?

Nasira Abrus: Ilugan n tira rekden s umata. Rekden : anamek-is macci d afraz neɣ d abraz, dayen aṭas i itewlen deg-sen, ffɣen-d idlisen gerrzen. Ma d wid yessextutusen, ad uɣalen ɣer deffir neɣ ad zwiren ɣer miḥlal, ula iwumi. Macci d rray. Talɣa taneggarut irekden d tin n tesdawiyin n Bgayet d Tizi, sakkin terna-d Tubiret, wigi rnan cwiṭ ɣef wayen yuqem Mεemmeri akked Inalco-Crb. Nessaram tefra tfukk.

Tutlayt-inu: Tineggura-a, Inalco (Paris), tasdawit n Aix-Marseille akked tin n Naples - L'Orientale, zdint deg yiwen usenfar n ugerdas n unadi di tezrawin timaziɣin. Dacu i yezmer ad d-yawi (ad d-yernu) i tutlayt tamaziɣt?

Nasira Abrus: Tazwara, d ttawil igerrzen, yiwen seg isenfaren yellan di tesdawiyin, macci d ismazaɣen i t-id-yesnulfan. Ur ẓriɣ ara sani yessaweḍ akka tura neɣ amek iteddu. Ur iban ara ma llan inelmaden neɣ ala neɣ dacu qqaren. Ar assa n wussan, ulac wi d-yeffɣen s ugerdas agreɣlan. 

Wid i t-yeṭṭfen di Fransa neɣ di Naples, tugti-nsen ur ssinen ara tutlayt neɣ tasekla n tutlayin timaziɣin. Nessaram ahat ad yuɣal ad d-yawi ayen yelhan. Yewwi-d ad nẓer d akken di tmura n Urupa anda yella uselmed, yezmer ad yili uselmad ur yettaru ara ur yessin ara tutlayt ur ili ara aswir neɣ agerdas deg taɣult. 

Tutlayt-inu: Telliḍ seg wid yekkin deg usidef n Tmaziɣt deg uɣerbaz di useggas n 1995, d acu n yismektiyen i tesεiḍ ɣef tsuffeɣt Mulud Mεemmri?

Nasira Abrus: S iḥulfan lqayen i d-mmektaɣ tallit n Ben Ɛeknun, ad faṛseɣ tagnit ad sellmeɣ akk ɣef imeddukkal d wid i aɣ-yellan i lmendad. Ad d-mmektiɣ s leqder Mass Rachid Aliche

Tasuffeɣt-nni d acelqef kan am wakken i as-qqaren : «ay dir siwa ulac » wanag akken yebɣu yili wafud n wat tsuffeɣt nni, macci d izli. Wagi daɣen mmeslayeɣ-d fell-as deg umur wis sin n tezrawt n Duktura-inu. 

Tutlayt-inu: Tagnit n usekcem n tmaziɣt deg yiɣerbazen n waɣiren nniḍen, tcuba tin n tmurt n Leqbayel deg yiseggas-nni imezwura. Ini-d awal ɣef way-a.

Nasira Abrus: Tidet kan. D yir ddunit. Imi lḥir deg wul, ifadden kkawen. Acu kan, cwi tella tsuffeɣt-nni, yebda uselmed, yessaweḍ akka tura s ayen igerrzen ulamma deg wayen icudden ɣer tsertit, mazal abrid ɣezzif. Ma tkemmel akka aɣerbas ad yawi tutlayt ɣer nnger ma yella tutlayt uselmed d tin usmeckukel. Ur tban d acu-tt. Ma yekcem uqcic ur yettaf ara daɣen tutlayt-is di lakul seg useggas amenzu….d yir rray. 

Tutlayt-inu: D acu i d abrid i ilaqen, i yelhan, i izemren ad yettwaḍfer: tutlayt tamaziɣt tamezdayt (standard) ara yezzin ɣef teqbaylit neɣ aṭas tutlayin timaziɣin yal yiwet di temnaḍt-is. S wassaɣ akked tilawt tinmettit-tasertant n Lezzayer, efk-aneɣ-d tamuɣli-m tussnant s yisem-im d tamussnawt di tesnilest tinmettit. 

Nasira Abrus: Ma akka, yif-it kan ad yili uselmed s tmezdayt tamezwarut (standard régional ), sakin ma tgerrez tegnit ad zdint imir tutlayin timezdayin ara d-yifriren. Tinna daɣen n « tamaziɣt tazzayrit », « tamaziɣt tamerrukit », « tamaziɣt talibit », d abaxix. Ma tebɣam tutlayt tamezdayt, ad tili d tin ara yezdin akk tutlayin timaziɣin s umata. Mulac tewwi-d kan ad neqqim di tilawt. Tasekla tbeggen-d annect-a. 

Idlisen yuran, am umexlud, ulac wi ten-yeqqaren. Nekk s timmad-iw, ma walaɣ taseddast d umawal s usemnenni di tefyirt taseklant,  ur ttkemmileɣ ara taɣuri. Acu kan di tira tussnant terra tmara ad d-yennulfu unamek ad d-nnulfun wawalen (terminologie, lexique d’abstraction, registres, concepts et notions). Tutlayt tamezdayt-agi tameqqrant (pan berbère)  ur tettawi ara ar tifrat ladɣa ma yella ulac deffir-s ttawil d tsertit n usegmi.

Tutlayt-inu: Awanek, ur as-yefki ara allalen s wayes ara tennefli Tmaziɣt di tedbelt, di teɣdemt... D lebɣi i ur yesεi ara neɣ yella wayen i t-yeṭṭfen?

Nasira Abrus: Llan akk. Daɣen xas ad yili lebɣi asertan ahat mazal tutlayt ur temmid ara i umawal neɣ i tira n taɣulin-a. Acu kan, ulac ayen i d-yeskanen belli tasertit tgerrez, mazal tamaziɣt d ticiret uḍar ger udabu d wegdud. Dɣa cwiṭ-nni n lǧehd i d-tettak tmetti i unnar ameɣnas, yedda deg zzhu d uɣurru n Ḥirak. 

Tutlayt-inu: Tutlayt-nneɣ, la tettnadi ad tekcem deg yiẓeḍwan inmettiyen akked internet am tutlayin nniḍen maca urεad tessaweḍ. D acu i tt-ixuṣṣen akken ad taɣ amkan di ttiknulujiyin n tsenselkimt d teywalt (TIC)? 

Nasira Abrus: Annect a, ad yiɣzif wawal. Ad rreɣ kan lwelha ɣer IMSIDAG Iqbayliyen iqeddcen deg unnar-a. Lliɣ niqal cwiṭ yid-sen sin yiseggasen imezwura: Muhend Belqasem, Sliman Amiri, Amaziɣ Bedar, Linda Dib, Merzuq Ouchene, sakkin aṭas i d-yernan. Tamarut  Kaysa Khalifi amkan-is, di talwit d taqcict tamezwarut i ikecmen annar-a, tessuqel asenfar n « Chess », Isenfaren Mozilla, Facebook, d uheggi n yeḍrisen d tefyirin di Internet akken ad tili d « tala » i yisenfaren ara d-yeddun (une ressource et base de données libre)

Tutlayt-inu: "Tutlayt-inu", d ablug-nneɣ ideg nqeddec akken nezmer i lmend n tutlayt d yidles. Ini-aɣ-d awal fell-as.

Nasira Abrus: Tutlayt-inu, d ablug i ḥemmleɣ ayen din. Tanemmirt ɣef wakud i tettakked i leqdic am wa.

Tutlayt-inu: Awal n taggara, ad am-t-ǧǧeɣ , efk-it-id d asirem-im ɣef wayen tebɣiḍ.

Nasira Abrus: Tazwara : ssarameɣ am wassa, ad mlilen yiselmaden n Ben Ɛeknun akken ma llan. Tis snat : Nessaram ad ifakk zzur d ẓẓmik di tmurt, ad d-ffɣen akk yimeḥbas. Ad awen-d-fkeɣ tasuqqilt "ẓẓmik" n Léo Férré yellan di FB, d tarzeft.

Tadiwennit, iga-tt S.Bendali

https://sadbendali.blogspot.com/2022/05/tadiwennit-akked-tdukturt-nasira-abrus.html

Commentaires

Enregistrer un commentaire