Tamarut Racida Bensidhum: Tarudemt n tyemmat yettarun

 Tamarut Racida Bensidhum:

Tarudemt n tyemmat yettarun


Deffir tuffɣa n wungal-is amaynut “Tigusa n tissas” deg wussan-a ineggura, ɣer teẓrigin IMTIDAD, iwumi yexdem Lyazid WERDI tazwart, nuẓa ɣer tmarut Racida Bendidhum, newwi-d yid-s ameslay ɣef waṭas wudmawen n tmeddurt-is. S wul yeldin, ur tcuḥḥ ara fell-aneɣ deg usekfel n wayen yerzan tira-s, tawacult-is d tezrawin-is tisdawanin. Di taggara, nessaweḍ ɣer tegrayt dakken Massa Racida d yiwet tmeṭṭut tatrart maca ur nserreḥ i yimenzayen n tmetti taqbaylit ideg d-tekker. Tessen ad tqader, ad teg azal i twennaḍt-is d yimdanen i yettidiren deg-s. Γret yid-neɣ amagrad-a ara awen-nbudd:
Tamarut Racida Bensidhum (amagrad)

Seg useggas n 2016 mi d-yeffeɣ udlis-is amezwaru ar assa, tessaweḍ 6 yidlisen:

- Ammud n yisefra “Keltuma, yemma taεzizt”, di 2016.

- Ungal “Lḥif d usirem”, di 2018.

- Ammud n yisefra “Init-as i gma”, di 2019.m

- Ungal “Icenga n talsa”, di 2020.

- Ammud n tullisin “Iṣuḍaf n tmeddurt” akked wungal “Tigusa n Tissas”, di 2024.

- Adlis-is wi 7, d ammud n yisefra, tessers-it ɣer teẓrigin, ahat ad yettwaẓreg deg useggas ideg nella.


Idles amaziɣ aqbayli n tmarut, yettaɣ di tira-s; yezmer ad as-iḥulfu yimeɣri di  tmuɣliwin i d-tettak, imeslayen i tessemras akked yisental iɣef d-tettawi awal. Yiwen seg yimenzayen-is n tira d “tuṭṭfa deg wayen yellan d aqbur maca s wudem atrar”.


Mi nesteqsa Massa Rachida ɣef wansi i as-d-tettekk tehregt, tenna-d: Tira, d tamsirt-nni  i d-nlemmed seg tirmi-nneɣ di yal taɣult n tudert-nneɣ, i aɣ-yettawin ɣer yimru akken ad tt-ijerred ɣef lkaɣeḍ n yedlisen. 

Axemmem n tmarut, yettemgarad, yeṭṭafar tewzel neɣ teɣzi n usentel. Ma yella d asentel wezzilen ur ttafeɣ ara ad t-sɣezfeɣ,  din yettɣimi d asefru. Terna tenna “Ma yella ɣezzif wawal, yeḥmel-d wasif-nni n tikta, iban kan ad yuɣal d ungal . Ma yella d tullist, d tikkelt tamenzut i rriɣ tidmi-w ɣer-s”.


Γef usteqsi n tutlayt-inu ɣef wamek tettezgar ger talɣa tilellit d teṣkiwin timensayin n tmedyezt, tenna-d dakken d isental i yessedduyen tamsalt-agi; acku llan kra n yisefra tettaf iman-is deg-sen di talɣa tamensayt akken ad d-tawi awal fell-asen, llan wiyaḍ d talɣa tillelit i tessemras deg-sen.

Iwudam, tettawi-ten-id tmarut-nneɣ si tilawt, tettak-asen taneffut (rruḥ) ɣef leḥsab n tedyanin neɣ isental iɣef tra ad d-taru..


Ayen i as-terna tirmit-is s yisem-is d tadukturant d tabɣest, asnerni n tmusni , assaɣen d yimdanen yufraren ama d imusnawen neɣ d imura meqqren , tesnerna aḥezzeb deg-i akken ad ferneɣ isental iɣef ara aruɣ, tga assaɣ igerrzen  gar-i d waṭas yemdanen.


Deg wawal-is ɣef yisental i tessemres deg yisefra-s i tura aṭas aya, tenna dakken deg-sen timsal yettidir yal yiwen deg-neɣ, d argaz neɣ d tameṭṭut; d tijmilin, d azal i wayen yellan di tudert-nneɣ am udlis, aselmad… Daɣen, yella wanida tella teɣri n tmeṭṭut, n tyemmat.... yella usirem, awal ɣef ccbaḥa n tudert, inig…


Afran n yisental, teqqen-it tmeskart ɣer tirmit deg ulmud simmal yettimɣur umaru akked ubeddel n tmuɣli n temsal n tudert seg wass ɣer wayeḍ. Tessegza-d dakken 

ur nezmir ad nefren asentel ɣef wayeḍ maca d tirmi i as-iteggen azal i temsirt d-nlemmed akken ad tt-yaru yimru-w.


Deg wayen yerzan assaɣ n Racida Bensidhum akked tutlayin, tettwali-t d taɣuri d unadi yis-sent i usnerni n tmussniwin. Si tama nniḍen, tessaram ad tawi ayen yellan di teqbaylit ama d  tutlayt-is d wayen icudden ɣer yidles  aqbayli, beṛṛa n tmurt. Annecta, tebɣa-t mačči kan d ayen tettaru nettat, maca ula dayen ttarun wiyaḍ.


Tira ɣer R.Bensidhum d tanumi d wansay, tezga tcudd ɣer tudert-is, ger udlis d yimru, ɣas ma si tikkelt ɣer tayeḍ tettaǧǧa-ten, imi yettili wayen i tt-yettaṭṭafen. Akka imira, yettuḥettem fell-as ad tefk akud-is i yelli-s tamecṭuḥt maca teẓra belli ad tuɣal alamma d tira.


Am tuget n yimura, tameskart n “tigusa n tissas”,  tessaram ad tessiɣ deg yimeɣriyen-is imaziɣen iqbayliyen d wiyaḍ,  lebɣi n unadi ɣef tmusni, tayri n tɣuri n yedlisen, asnerni n lebɣi n tira deg widen yurez ukukru. Si tama nniḍen,  tessebɣas-iten ad beddlen axemmem neɣ tamuɣli ɣer kra n temsal di tmetti taqbaylit war ma tnul neɣ thudd tissas n umdan.

Ungal "Tigusa n tissas"
Adlis-is aneggaru, d isem-is i d awal-is imi d-yettawi ɣef tissas n umdan d argaz neɣ d tameṭṭut, amek i yezmer ad tent-yeẓẓu di tudert-is neɣ di tudert n yimdanen-nniḍen. Amdan i d-yekkren di tmetti taqbaylit yeẓra dakken llant temsal nettkukru ad tent-id-nini imi nettagad timetti abeεda attεeddi ɣef yigerdan deg uɣerbaz neɣ di beṛṛa d wayen i d-yettaǧǧa way-agi di tnefsit-nsen… Llant daɣen temsal-nniḍen i tesnubget tmeskart ad tent-afen deg wungal mi ara t-ɣren.


Isental i teεna, mačči yiwen. S umata, d ayen yerzan tameṭṭut d wazal-is di tmetti taqbaylit, di twacult-is, deg uxeddim-is, di tudert-is nettat s timmad-is.


Ger yimenzayen-is, tebder-d ddeqs n yiṭabuten i tebɣa ad ttwakksen neɣ ad tettubeddel tmuɣli fell-asen. Deg umedya, tenna-d ɣef urgaz amek i d-yewwi lḥal ad yili ɣer yelli-s, ɣer weltma-s, ɣer yemma-s, ɣer tmeṭṭut s umata.


Tabɣest “taseklant” n tmarut, teǧǧa-tt terna-d amedya i ur nuɣ ara tanumi nsell-as ɣer yimura-nneɣ, d iḍ amenzu n teslit deg uxxam n urgaz-is (la nuit de noce).


Ayen i d-yewwi udlis “tigusa n tissas” d amaynut, yessemgared-it ɣef yidlisen imezwura,  d iwellihen s way-s yeččur. Tikkelt-a, tamarut tura-d ɣef kra n temsal iwumi nga azal di tudert-nneɣ maca azal-nni, taggara, yettuɣal-aɣ-d s yir tagnit.


Tira n wungal-a, teṭṭef azal n 4 yiseggasen imi yal tikkelt ideg ara t-tɣer tmeskart, ad as-tleqqem. Dɣa simmal tettεawad-as taɣuri, tettaf isental neɣ tamiwin ara ternu neɣ ara tekkes.


Iwudam n wungal-is akk εzizit fell-as, yal yiwen s wazal-is, imi yal yiwen d acu-tt temsirt neɣ izen i d-yettawi. Acu kan ahat tesmenyaf Saliḥa imi d yiwet yellan deg tilawt, d tameṭṭut mm-tebɣest , tefren-itt ad tili d tajmilt i nettat akked d tiden igan am nettat.


Nessuter-as i tmeskart n wungal, ad d-tmel tamsirt i tra ad tt-lemden yimeɣriyen seg-s, tenna-d dakken ama d argaz ama d tameṭṭut, yal wa d amdan i yella, akken yebɣu yili: Tudert d tiεekmin, yal yiwen dacu yerfed, ur ilaq ara ad ten-nettwali d izegnan n umdan. Ma d agrud, ɣur-s, d lǧeṛṛa n yimawlan i yeṭṭafar, daymi tessutur deg yimawlan ad issinen anida ara srusuyen iḍarren-nsen.


Deg yiwet tnila, terna tmudd i yimeɣriyen yiwen yizen i yuklalen ad yili d tabdert. Ha-t-aya:

Win iwumi iruḥ udrim, ulac dacu i as-iṛuḥen

Win iwumi truḥ tezmert, yella wacu i as-iruḥen.

Win iwumi ṛuḥent tissas, ulac dacu i as-d-yeqqimen.

Tarudemt n Racida Bensidhum

Γef tifin n yixef i unadi adukturan, ibeddi ɣef twacult-is akked useddu n yidlisen-is; tenna-d dakken d nettat kan i d ixef-nsent akk, fell-as i bnant; Acu kan,  yal yiwen itett seg wakud n wayeḍ. Maca tidet, kan ččan-as akud i duktura, aya sḥissifeɣ aṭas fell-as. A Mass Bendali, llant tεekmin ttagint ad rsent ma nerfed-itent, abeεda taεkemt n twacult.  Terna tenna di tririt-is: “nekkni, d timetti isebken, d timetti yebnan ɣef “wakka i ilaq”, abeεda tameṭṭut, yettiwεiṛ fell-as ad tebru i teεkemt n twacult akken ad teḍfer isenfaṛen-is”.


Xas yelha usuddes n wakud, ɣer tmarut R.Bensidhum yedda akken tedda tudert-is, akud tikkelt yeǧǧa-tt, tikkelt usan-d deg yiwen ubrid, i aɣ-d-tenna. Daymi teqqar yal tikkelt, akken myezwarent temsal, u diɣen akken llant tεekmin, nerfed-itent. D tagi i d tudert-is, yal tikkelt sani yerra yis-s wakud. Acu kan,  nettat tumen ayen qqaren at zik: ssuq ssbeḥ i t-fran. Yelha yiwen ma yekker-asent taṣebḥit.


Imi teẓra dakken tameddurt-is n tyemmat mačči d tin fessusen, tessaɣay-as aḥebber (i Massa Racida), acku mi ara d-yili uzɣan ɣef udlis, tetthabi mi ara d-yaweḍ umeslay ɣef wayen yeεnan tawacult, asegmi n tarwa, iwellihen ɣef tudert sumata. Γef waya i d-tenna “ferneɣ s telqey ama d isental ama d imeslayen s wayes ara d-aruɣ”. Tudert-is, tufa-tt d tala n temsirin, yal tikkelt dacu d-tettagem si tirmi-s n tyemmat, i d-tenna; ayen telmed, tettaru-t-id akken ad yili d tamsirt ula i wiyaḍ.


Γef usteqsi-nneɣ ma “Yella wasmi d-teskecmeḍ iḥulfan-im n tyemmat deg yidlisen-im?”, ha-tt-a tririt-is: 

Llant temsal ideg d aḥulfu n tyemmat i d-yettarun, abeεda ayen icudden ɣer yiwellihen i tarwa. Ttaruɣ ayen iɣef riɣ ad segmuɣ fell-as tarwa-w. Tamsalt i ttagadeɣ mi ara imɣuṛent, ur bɣiɣ ara ad afent ayen yemgaraden ɣef wayen iɣef ten-ṛebbaɣ, imi ur bɣiɣ ara ad ten-ḥerzeɣ ma yella di tira-w ad afen ayen-nniḍen. Aya yella-d s waṭas deg wungal “Tigusa n Tissas”. 


Imi neẓra azal n tarwa ɣer tyemmat, ur neǧǧi ara tagnit ad tezri war ma nesteqsa Massa Racida ɣef tmuɣli n yessi-s Anayis d Tmilla. Dɣa, nessekfel-d si tririt i aɣ-d-tefka dakken d tamuɣli n usirem i lant, ferḥent mi ara d-ilint temliliyin akken ad ddunt yid-s, zgant yid-s. Tettwali-tent yal mi ara uɣalent s axxam, zun wwint yid-sent taɣawsa icuban agerruj imi d tidet win yugmen tamusni d agerruj i yesεa ɣur-s.


Tamaẓuẓt-is Tamilla, mazal ur tefhim mliḥ azal n tira maca tameqqṛant Anayis tettwali-tt ger yineglusen i tettidir yal tikkelt ideg ara d-yili ama d amaynut sɣur-s neɣ sɣur yimura-nniḍen di tmesriyin. Tidmi-nneɣ deg way-a: d ayen igerrzen ma irebba walbaεḍ tarwa-s ɣef tayri n tɣuri d tira.


Tamarut Racida Bensidhum, tenna-d belli yessi-s d tabɣest-is akken ad teddu ɣer sdat di yal taɣult n tudert-is, mačči kan di tira. Yal yiwet tesεa ɣur-s azal-is, akken d-myezwarent di tlalit. Isteqsiyen-nsent akken ad gzunt ugar n temsal yettawi-yi ɣer yimru acku llan kra n yisteqsiyen ugaren leεmeṛ-nsent abeεda tamenzut.  Tettwali deg-s yemma-s d tamarut-nniḍen ara d-yeflalin imi tt-tettxalaf di  tmuɣli xas akken tla 7 yiseggasen kan di leεmeṛ-is


Di taggara n tdiwennit-nneɣ d tmarut Racida Bensidhum, neǧǧa-as ad tesseggri s yiwellihen i tezmer ad tmudd i tyemmatin yettarun, yettrebbin. Ha-t-a wamek i d-terra:

- Yal yiwet s tudert-is, maca iwellihen i zemreɣ ad ten-id-fkeɣ : ad am-iniɣ a tameṭṭut ulac acu yezwaren ɣef tarwa-m. Tira d asirem-im, arraw-im diɣen; maca ma yella teǧǧiḍ tira i kra n wakud, ulac d acu ara tt-iḍurren; ma yella d tarwa, ttḥulfun ugar, simmal ttimɣuṛen, ttḥasaben-aɣ imi ten-neǧǧa.

- Ad d-fkeɣ amedya sɣur-i: yelli tameqqrant, yiwet tikkelt qqimeɣ yid-s,  ttmeslayeɣ ɣef kra n temsal . Yella wacu i as-nniɣ ur cfiɣ texdem-it, terra-iyi-d: ih! acku ulac-ikem, tettaruḍ.

- Tira tuḥwaǧ akud , tuḥwaǧ tamusni d cwiṭ n tayri maca tarwa uḥwaǧen kra yellan deg-m d tayri-m, d akud...

- Tamuɣli-w nekk: akken myezwarent temsal. Γef waya, ulac-iyi deg waṭas n temliliyin, ama d tidwilin, d tifaskiwin, d timesriyin n udlis neɣ d azenzi s ubuddu.

- Smenyafeɣ yennuɣna lebɣi-w ama di tira ama di duktura-inu, ama deg uxeddim,  wala ad nnuɣnint yessi imi ulac-iyi.


* Di taggara, tesnemmer-aneɣ Racida Bensidhum. Ha-t-a wacu d-tenna:

- Tazwara, tanemmirt a Mass Bendali

ɣef tdiwennit, tanemmirt ɣef wazal i as-tgiḍ i tira-w.

- Tagara, ad k-snemmreɣ i tikkelt-nniḍen ɣef isteqsiyen-ik, d isteqsiyen s wazal-nsen.

- Ssarameɣ-ak afud igerrzen di leqdic-ik aseklan.

Tutlayt-inu

https://sadbendali.blogspot.com/2024/05/tamarut-racida-bensidhum-tarudemt-n.html


Commentaires

  1. Tanemmirt-nwen, affud igarzen.

    RépondreSupprimer
  2. Uri& ungal , tura b&i& win ad at-i&ren iwakken ayid inni tamu&li ines!

    RépondreSupprimer

Enregistrer un commentaire