Yennayer, d ass amezwaru seg waggur amezwaru n Yimaziɣen, icudd ɣer tfellaḥt. Ibeddu ass n 12 di janvier n yal aseggas. Yennayer, ur yelli ara kan d ixef n useggas, maca d iseɣ, d taɣerma yeẓẓan deg umezruy, ur yezmir yiwen ad t-yekkes, neɣ ad t-yemḥu; imi yezdi akk imaziɣen yellan di yal tiɣmert n umaḍal.
Amek sfugulen yennayer ?
Ansayen n usfugel n yennayer, mgaraden si temnaḍt ɣer tayeḍ, maca iswi yiwen d asfillet i lerbayeḥ d rrezq, lɣella d tezmert. Lejdud-nneɣ, ttmagaren-t s tumert, ttraǧun-t s ccuq meqqren. Γef waya i qqaren : “Yusa-d yennayer bu sebεa tissas, a win yettrebbin iqliben”. Qqaren daɣen : “akken tqubleḍ yennayer, ara tesεeddiḍ aseggas”.
Imensi n yennayer d seksu bu sebεa n yisufar (lḥemmeẓ, leεdes, llubyan tamellalt, llubyan mm-leεyun, irden d yibawen) d uyazid; tikwal rennun-as acedluḥ (lexliε) . Mi ara zlun ayaziḍ n yennayer, qqaren : “ad zluɣ rric, ad ḍemneɣ lεic”. Wid ur nesεi ara, sewwayen taḥbult mm-sebεa n yisufar neɣ taḥmamt n yennayer (izafaren, tassemt, nneεneε, zzeεter, lebsel, tifelfelt taqurant, awren).
Afraq n uyaziḍ n yennayer, yal wa yettsah-it-id umur-is ɣef leḥsab n umkan-is deg uxxam :
- Amessaḍ i tmeṭṭut imi d nettat i d ajgu n uxxam.
- Aεenqiq d yedmaren i urgaz d yilmeẓyen, aεenqiq akken ad ibedd wawal-nsen di tejmaεit. Ma d idmaren akken ad ḥarben ɣef uxxam.
- Tiferret i tullas akken ad ffrefrent, ad zewǧent.
- Ayen ara d-yeggrin i yemɣaren .
Ticki ara d-zzin yiεeggalen i tbaqilt, srusun ɣef yiri-s tiɣenǧayin n wid yellan di lɣerba; imi d imensi ara yessemlilen tasa d way turew, xas ulac-iten, deg wulawen llan.
Di yennayer, ilaq iεeggalen ad ččen alamma rwan, maca yewwi-d ad d-seggrin ciṭ di tbaqit, d asfillet akken ad yebburket lxir. Ayen rẓagen, ur d-yettqerrib ara ɣer terbut ass-nni. Tulawin ur ilaq ara ad sirdent dduzan ideg ččan, ur ṭṭummunt ara tasga n uxxam.
Gar wansayen niḍen ttgen ; abeddel n yinyen, aseṭṭel i uqciq amecṭuḥ ur newwiḍ aseggas, imi deg-s abaɣur i tezmert-is. Akken daɣen ttsewwiqen warrac i tikkelt tamezwarut, ttawin-d aqerru n uzger. D lfal ad yuɣal uqcic d aqerru n uxxam neɣ n taddart.
Qqaren uqbel ad yekcem useggas, kra n win yesεan ṭṭlaba, ilaq ad tt-yerr. Tilawin ass n yennayer, yessefk fell-asen ad ččarent akk dduzan n waman, d asfillet i laman deg uxxam.
Gar tgelliwin niḍen d-ssewjadent tlawin yella usewwi n lesfenǧ d lemsemmen: d lfal yelhan i uburket n lɣella. Akken daɣen, ccyaḍ-nni yessebεad aṭṭan ɣef wid yuḍnen, yesseḥbibir ɣef tezmert n yiεeggalen. Qqaren “ccyaḍ ittekkes acayaḍ”.
Timɣarin d telmeẓyin di yennayer, ttekksent-d uzzu, sserɣayent-tt, mi d-qquddrent seg-s tmeqwa, ad gent yis-s tammiwin i ccbaḥa, akken surugent kra n tmeqwa i wallen, akken ad seḥḥint, ad sfunt.
Mi ara d-tawed lεezla n yennayer, ttekksen-d ilili seg yisaffen, ttherriben yis-s axxam, ikufan, addaynin, iqwiren... ula d lmal kkaten-ten ɣer uzagur-nsen, ilili ɣef lmal ad yili. qqaren: akken ad sbeεden yis-s aṭṭanen d yibeεεac. Ad ṭṭfen taseṭṭa-nni ad tezzin i uxxam, ad qqaren :
Hreb breb a Maras
Ad k-id-yaf uxemmas
Ad ak-yerz igumas.
Ticki kfan, ad sentun tasetta deg uqwir, ayen d-yeqqimen ad t-εelqen ɣef umnar n tewwurt n uxxam, ma yella win yuḍnen ad as-bexxren yis-s.
Ihi yennayer yewwi-d fell-aɣ, ad nesselmed i yimectaḥ imi yesεa azal di tudert-nneɣ.
Farida Cebbiri
https://sadbendali.blogspot.com/2025/01/yennayer-asfugel-ger-yidelli-d-wassa.html
Commentaires
Enregistrer un commentaire