Mi nessuter, i mass Qasi Mexluf, aselmad asdawan di taɣult n tmaziɣt, xas akken ahil-is yeččur; s tumert i d-yerra ɣef usuter-nneɣ. Ha-tt-a tdiwennit i nga yid-s i ublug-nneɣ "tutlayt-inu":
Ttxil-k, ssenked-d iman-ik i yiseqdacen n ublug-nneɣ “tutlayt-inu.
Deg tazwara, ad asen-iniɣ azul. Tin ɣur-s, nekk d Mexluf n At Qasi u Sɛid (Kaci Makhlouf) s tṛumit. D aselmad, d amaru ilulen deg useggas 1977. Taddart-iw d At Yebrahim lɛerc Imceddalen - M'cheddalah deg aɣir n Tubiret.
Dacu i k-yesbeɣsen akken ad tzerweḍ, ad teslemdeḍ tutlayt tamaziɣt?
Nekk seg wid i d-yeṭṭḍen taqbaylit s tawant deg temẓi. S tewzel kan: aṭas i d-lemdeɣ ɣer Jida, yemma, yessetma d wigad akk itezzin deg ufrag n tudert n temẓi-w. Ɣas ulamma ffɣeɣ tamurt n Leqbayel seg wasmi sɛiɣ 18 n yiseggasen, yeqqim deg wallaɣ-iw... Ahat ɣef waya i qqaren "ccwafa n temẓi".
Imi lliɣ, ahat, seg wid yettḥulfun ugar, deg uɣerbaz amenzu agi ḥemmleɣ taɣuri d tira s tefransist d taɛrabt. Idlisen meqqren, ur iyi-d-ṣaḥen ara, dɣa d isefra yettwacnan i wumi selleɣ s waṭaṣ, akked tira n yisefra s teqbaylit s wayes bdiɣ. Ihi, d tigi i d-yiwin afran n uselmed n tmaziɣt.
Mmeslay-aɣ-d cwiṭ ɣef umecwar-ik asdawan ar ass-a.
Yeqqen ugar ɣer tmaziɣt, acku leqraya-w tamezwarut n uzref (Droit) ur as-kemmleɣ ara. Xedmeɣ turagt ɣef temsiselt d master ɣef tesnafyirt deg tesdawit n Bu Yira (Bouira), dduktuṛa deg tesdawit n Tbatent ɣef yinaw. Seɣreɣ deg uɣerbaz amenzu, deg tesdawit n Bu Yira, Tbatent, d Bgayet" ɣef usteqsi ɣef umecwar asdawan.
Acu d assaɣ i tliḍ d wammas n tutlayt d yidles imaziɣen n Bgayet ?
D asebter, ttiɣ-t. Zemreɣ ad as-muddeɣ i tmaziɣt ugar anda-niḍen.
Turiḍ yakan yiwet tezrawt ɣef tisenfalit di tutlayt tamaziɣt, acu i d izen-ik agejdan deg-s.
Inaw d umeslay (discours et langage) ɣer yimaziɣen ɣur-s tulmisin d tgejda ɣer i d-yiwi ad nerr lbal, ad ten-id-nsellek seg nnger. Mi ara d-iniɣ ameslay , ḥṣu deg-s tutlayt s wudem asnilsan d wudem n tfekka.
Acu d tamuɣli-k ɣef tisenfalit ger teqbaylit, tacawit d tiyaḍ? Ahat yella umgired deg wamek i d-tettili ?
Yessewham wamek gar teqbaylit d tcawit, imi ɣef tigi kan i yi-d-iṣaḥ wawal, i gar tekka trakalt, leqrun d tasertit n beṭṭu, mazal anzi ameqqran deg umeslay.
Amek tettwaliḍ tamhazt n unadi di tutlayt tamaziɣt di tmurt-nneɣ?
Lixṣaṣ neqqar-d irkelli yella, maca drus i yeẓran dacu i ixuṣṣen, rnu deg wayen akken ixuṣṣen deg wacu i d-yiwi ad nezwir. Lewhi-w, seg wakken "ulawen ččuṛen tazmart ulac", imezwura kkren i udrar s yiccer. Dɣa, d tamsalt n umyezwer (priorités) n tesnarrayt n leqdic (méthodologie de travail) ay nezgel cwiṭ: nexdem akken nufa mačči akken ilaq. S wakka, ad tafeḍ lmil ɣer kra n leqdicat s waṭas bexlaf wiyaḍ war ma yezwar-iten lḥal, ad tafeḍ ḍerref n wiyiḍ yerna d nitni i d llsas ... Ur d-qqareɣ ara ulac tuẓin deg wayen yettwaxedmen, meɛna d addad n tmaziɣt - s tutlayt, s yidles - yeḥwaǧ tasertit n leqdic iweznen, mačči tasertit n "ta deg ṭṭbel ta deg tzayeṛt".
Tessuffɣeḍ-d yakan ammud n tmedyezt “Taḥbult n tatut”, ansi i ak-d-tusa tehregt i tira-s ?
Tudert-nneɣ irkelli d tahregt, awi-d anwa ara tt-ileḥqen s usuneɣ, yal asefru deg wammud-nni yesɛa sebba-s; xaṭer yal wa dacu n usatel (akud d usentel) ideg t-uriɣ. Dacu, s umata imi nekk d asnarray (méthodologique) cwiṭ, ma yehwa-ak llant snat n sebbat: tella sebba tasnimant meḥsub d lebɣi-nni ad d-iniɣ ayen s wayes ttḥulfuɣ, tella sebba tasensegmant (pédagogique) imi rriɣ azal ugar i teqbaylit (iles d yidles) d kra n yisental i ferneɣ.
Acu n yisental ɣef i d-tewwiḍ awal deg-s?
Seg tid n wul, timetti, iles-nneɣ… atg. Imeɣri ad yaf deg-s 25 d asefru ɣef tesmidegt (toponymie), tayri, "lḥeṛga", tasertit, asmuḥyet ...
Amek tettwaliḍ tamedyezt tamaziɣt di tmetti, ass-a ?
Ad ak-in-rreɣ s snat n tikta. Tamezwarut, deg tmetti, tidet kan, tamedyezt taḥerfit, ur nettwacna ara, ur tuɣ ara amkan i as-d-yiwin. Imedyazen s wudem atrar, meḥsub ur ntezzi deg leswaq am zik, tuget ula gar-aneɣ, ur nemyussan ara ɛad ad neḍmeɛ deg tmetti. Tagi d ttrika taqdimt: adeg n umedyaz-nni n zik i tetteḥwiǧi tmetti, d icennayen am Ɛezzam, Lewnis, Lwennas, Yidir ...atg; i t-yeṭṭfen i-lmend n snat sebbat: imezwura ɣur-sen leswaq d yimukan-nniḍen, wiyaḍ d allal n uẓawan. Nekkni, ssuq yeǧǧa-aɣ iṛuḥ, aẓawan yexḍa-aɣ.
Tis snat, deg wayen yerzan agbur d tesmekta (quantité et qualité), aṭas n wayen yellan igerrez. Tella tira ideg ara tḥulfuḍ s uḥebbeṛ n bab-is ɣef talɣa d ugbur. Maca ur ttawḍen timetti... sebbat aṭas...
Anwa i d aɣref-ik: isdawanen, imeɣriyen imugna, ilmeẓyen, neɣ akk?
Aɣref-iw d wigad yessen iɣes-nsen ɣef terbut, akken d wayen bɣun ilint.
Amek i tettwaliḍ imal n tmaziɣt, n teqbaylit, di tmetti tamirant ?
Ur zmireɣ ad ak-in-iniɣ, tidet kan. Maca imal-agi aṭas ara yekken deg usunneɣ-ines. Ma nerra arway n umaḍal ur aɣ-nzeggel ara ar yidis, ad d-qqiment snat: D azref-nneɣ ad nessirem; yiwi-d ad tt-necrew meṛṛiɣet fell-as.
Ifecka/allalen itraren (iẓeḍwan inmetiyen, tigzi timelẓit I.A, taẓrigt tumḍint), zemrent ad allent tutlayt tamaziɣt ?
Wigi am ujenwi n tamment: ha-tt tizeḍt, ha-t leqḍeɛ. Tuɣal ɣer tsertit-agi ɣef d-nemmeslay, tazwara ma ad tili d wamek-itt. Ma twenneɛ, ad nemger ur nettxaṣ, akkin i waya tuẓin ara taẓ tmaziɣt ula deg targit ur tt-nettaf !
Addad n tura, ilaq-as tasastant n unnar tussnant akken ad teqreb tiɣririt ɣer tilawt. Maca, ad iniɣ aṭas n wayen i d-tesfayda, aṭas n wayen tenteṛṛ deg-sen daɣen.
Ini-aɣ-d ma tliḍ kra yisenfaren i yimal, deg unadi neɣ di tira.
Yella wungal meḥsub yekfa, yella leqdic ussnan ɣef tsekla ur ssuliɣ ara, d wayen-nniḍen ɣas tikkelt-a ur bɣiɣ ad zerbeɣ deg usiẓreg.
Ad ak-neǧǧ awal aneggaru, ssiweḍ-it d asirem neɣ d izen i wid tebɣiḍ.
Ad ak-iniɣ tanemmirt tameqqrant i kečč i iyi-yefkan tagnit ad d-mmeslayeɣ. Kečč d wis sin deffir n umaṭṭaf n Ṣumam - Meḥruc Lḥasan - i yi-d-inecden. Seg wasmi i d-yeffeɣ wammud "Taḥbult n tatut" deg 2018, la timesriyin, la isaragen, la ... Tekkaw !
Tadiwennit, iga-tt S.Bendali
https://sadbendali.blogspot.com/2025/07/tadiwennit-d-uselmad-asdawan-qasi-mexluf.html
Commentaires
Enregistrer un commentaire