Tajmaεit ger zik d tura

Tajmaεit ger zik d tura.
Tajmaεit, d yiwen n useqqamu (tuddsa) i yesselḥayen timsal akk i icudden ɣer taddart. Si zik ay tella, yal taddart tesεa tajmaεit-is. Tikwal, ad naf ddeqs n tejmuyaε deg yiwet n taddart ; ticki meqqret neɣ tesεa aṭas yimezdaɣ. 

Tajmaεit n zik d wazal-is :

Taddart, d tagrumma n yiderma, yal adrum yesεa tawacult, snat neɣ ugar, zedɣent deg yiwet n tama. Taddart, tettidir, tetteddu s yisuḍaf i d-tga tejmaεit.

Si zik ,  d at taddart i ifernen win ara yilin d aqerru fell-asen. Mačči d menwala i yettilin d lamin n taddart ; tamezwarut, ilaq ad yili meqqer di leεmer d ccan neɣ yettwassen s rrẓana d lefhama.  D win ttqadaren medden, tthabint; d bu tissas d trugza.  Yettili d bab n wawal, yettnawal deg wawal...

Ɣer tama n lamin, yettili ccix n lǧameε i d-ilehhun di tɣawsiwin icudden ɣer tesreḍt (ddin) , d tiɣmert iɣef yettsennid.  Yettwellih-it., yemmal-as-d timsal n ddin, yesmektay-it-id ma yeɣfel ɣef kra.

Tajmaεit, i tt-iεemren, d imɣaren neɣ lεeqqal n taddart. Yal adrum ad d-yefk ṭṭamen neɣ sin ara yettmeslayen s yisem-is, ɣef leḥsab n twaculin yellan deg-s. Ticki yewweḍ yilemẓi 19 n yiseggasen, ad yekcem tajmaεit akken ad d-imudd afus n tallelt.  Tawacult n yilemẓi ttmuddun lweεda ɣef mmi-tsen, acku yezmer i tmasit, yewweḍ d argaz. Qqaren "mmi yewweḍ d anuẓam, yekfa fell-aɣ lḥif". Tettnejmaε zik taddart sya ɣer da, ma teɣli-d kra n temsalt ara seqredcen . Ma ulac kra, ttemlili tikkelt i waggur, ttmuqulen ayen i ilaqen ad yettwaxdem.

Uqbel ad yili unejmuε, yettili-d uberreḥ, yal ṭṭamen ad yessiwel i udrum-is. Irgazen n taddart merra ttilin, ttarran-d i teɣri.  Win ur d-nusi ara mebla tamentilt, tettili-d fell-as lexṭiya.

Amahil d yiswan n tejmaεit zik :

  • Ferru n temsal d yimennuɣen gar yiderma, neɣ gar yimdanen ; atmaten, lǧiran… tuget n temsal cuddent ɣer tlisa.
  • Aεiwen n yimeɣban d wid yenḥafen.
  • Asiwel ɣer twizi, yiwet di taggara n tefsut, mi ara yili leḥcic yesgem . Ttekksen inijjel, tiεfert d tεeṣṣabin n lkermus i d-yeɣlin s abrid. Tiwizi, timsal snat, tettili di taggara n ḥertadem (llexrif),  ttarran tiregwa, ferrsen iberdan semsawayen-ten, imi di tallit-a i beddun yigeffran.
  • Afras d usizdeg n tmeqbert .
  • Awway d usiweḍ n win yemmuten di berra neɣ deg yinig ɣer taddart d umḍal-is.
  • Asuddes n tmecreḍt ama di leεyud neɣ mi ara tebdu tallit n uzemmur . Mi ara yili udfel s waṭas, iεeṭṭel azal n waggur, tajmaεit tessawal-d ɣer tmecreḍt, d tagnit ideg tetten yimezdaɣ aksum.. Qqaren daɣen ad nezlu taḥmamt i udfel, d asfillet akken ad yeḥbes tiyita.
  • Axeṭṭi n kra n win ara yakren neɣ ara yeǧǧen actal-is ad yenfel s ayla n wiyaḍ. 
  • Axeṭṭi n kra n win ara d-yekksen xas tabexsist di tsenṭit alamma yella-d uberreḥ n tejmaεit i userreḥ n tukksa n tbexsisin.
  • Axeṭṭi ɣef tliwa ; tilawin s wakud-nsent, irgazen (imeksawen)  s wakud-nsen. Mi ara ilint tlawin di tala / amdun / asif,  ur ilaq ara ad iqerreb urgaz ɣer din. 
  • Lexṭiyya ttmuddun yimezdaɣ, yal wa acu yettmuddu.  Wa d tadrimt, win ur nesεi ara idrimen, yettak zzit neɣ timẓin neɣ irden.
* S yidrimen n uxeṭṭi d lewεadi (aseddeq) i tesselḥay tejmaεt timsal n taddart.

* Mi ara yili walbeεḍ iεedda ɣef lḥerma d nnif n taddart neɣ yergem-itt, tajmaεit ad t-tessuffeɣ si lufaq n taddart, ad yettwaεzel.  Yella wanida i t-ttḥawazen si taddart, ma yessuter ssmaḥ ttxeṭṭin-t kan, ttmuqulen ɣer wudem n twacult-is.

Assaɣ ger tejmuyaε : 

Si zik ttemlilin laminat n tudrin, ttemεawanen gar-asen ɣef temsal i ten-yezdin, am waman d trisiti d yiberdan .

Kra n tejmuyaε ttwassnent aṭas, ufraren-d ɣef tiyaḍ s rrẓana n lεeqqal-nsent. Γef waya i asen-d-ssawalent tudrin tiyaḍ akken ad tent-εiwnen di ferru n wuguren i wumi ur zmirent ara. Mi tessaweḍ tejmaεit-nni taberranit ad tefru tamsalt-nni, taddart as-tmudd abandu neɣ sin deg wayla-s.

Akud d wadeg n unejmuε:

Ttemlilin yiεeggalen n tejmaεit di tejmaεit ; d aseqqif yesεan tidekkanin, neɣ di lǧameε. 

Tajmaεit zik ur tesεiḍ ara kra n usaḍuf i d-yemmalen melmi ara teḥbes. Acukan ma εyan wid tt-iεemren, zemren ad ḥebsen.  Ma tessukkes-d daɣen taddart i yimḍebbren, ad tent-teḥbes.

Tajmaεit, deg wakud amiran :

Tajmaεit, di tallit tamirant, qqaren-as aseqqamu n taddart. Mi ara tennejmaε taddart, tferren win ara yilin d aqerru fell-as neɣ akken i as-semman: aselway n useqqamu n taddart. I wakken ad yili yiwen d aselway ilaq ad yili d argaz d wawal, d win ur nettkukru, yessen amek ara yesseddu timsal, yettwassen s  tebɣest. Aselway s timmad-is, ad yextir ṭṭemman ukkud ara yexdem,  d wid i izemren ad refden tamasit n taddart.

Ad d-yeddem si yal taɣult yiwen neɣ sin .

Mačči bessif si yal adrum ad yeddem yiwen . Yal ṭṭamen ad as-yefk taεkemt i wumi yezmer...

Yettnejmaε useqqamu n taddart, tikkelt i waggur, maca mi ara d-ɣlint temsal iɣef ur bnin ara, snat n tikkal neɣ ugar. Ma teḥsel tegnit neɣ terra tmara, yezmer ad yili unejmuε di yal akud i usqerdec n temsal d tifin n tifrat-nsenti timsal. Wid yeṭṭfen tajmaεit, d ilemmasen di leεmer, maca ɣer yidis-nsen ad naf lεeqqal n taddart. 

Ttcawaren-ten di temsal iweεren, yemmukersen  am tid cudden-t ɣer tlisa.

Adeg n temliliyin-nsen, d tazeqqa (lǧameε n unnar) ideg ttnejmaεent tdukliwin n yidles, addal d twennadt.

Akud tettaṭṭaf tejmaεit, 3 ar 5 n yiseggasen, ṭṭafaren isuḍaf (aslagan n ugensu). Leεmer n unekcum ɣer tejmaεit 21 n yiseggasen, ayen yella di taddart ad ittekki deg-s, ad d-yefk afus deg-s.

Tiɣilt n Meḥmud
Tiseqquma n tejmaεit :

 S umata tajmaεit tesεa tiseqquma i tt-yesseddayen, yal taseqqamut s umahil-is d yiswan-is. Yal taseqqamut, ṭṭffen-tt kra n ṭṭemman. Tiseqquma-a, mgaradent si taddart ɣer tayeḍ . Di taddart n Tiɣilt Meḥmud, d tigi i d tiseqquma-ines:

1- Taseqqamut n ferru n tlufa: 

Tferru timsal i icudden s amennuɣ ala ɣef tlisa, takerḍa....amennuɣ akk i icudden ɣer tudert n tudrin. Taseqqamut-a, tekkat nnig tezmert-is akken ur tettaweḍ ara temsalt s axxam n teɣdemt ( ccreε) .

 2- Taseqqamut n yimuhal d leqdic:

Telha-d d lebni daxel n taddart s tedrimt n taddart ; am yiberdan d ureqqeε-nsen, lebni tazeqqa n waddal, manege, annar n wurar n ddabex, tamkerḍiwt....

Da tessawal-d tejmaεit i wat taddart, ttgen tiwizi, ttmahalen s nnuba, yal ddurt anwa ara yilin.

3- Taseqqamut tinmettit:

Tettak afus n lemεawna i yimeɣban d wid yenḥafen (tadrimt, učči, uselsa, ddwawi, ..)  . Tlehhu-d d yimuḍan ur nezmir ara ad lawin, wid yenneḥwaǧen.

Tikwal tessekcam tseqqamut-a iman-is, tettεawan di lebnii win yeḍruran mliḥ. Ma yella yiwen yeɣli-as uxxam, akk taddart ad d-tger iman-is, ad t-terfed .

 4- Taseqqamut n tuddsa:

 Ḥettben acḥal n twaculin d yimezdaɣ i yellan di taddart si tallit ɣer tayeḍ. Taseqqamut-a, tesεa assaɣ d tmecredt.

5- Taseqqamut n tedrimt: 

Taseqqamut-a, tettejmaε-d tadrimt i d-ikeccmen si lexṭiya, lewεadi d tedrimt ttmuddun yimezdaɣ yal aseggas, rnu idrimen d-ttaznen yiminigen seg yinig. Ayen akk i d-ikeccmen, ssexdamen-t deg useddu n yisenfaren n taddart .

6- Taseqqamut n temsal tizeɣranin (n berra):

Teṭṭef timsal n berra i icudden ɣer nnfeε d leslaḥ n taddart, am lgaz, aman, trisiti d yisenfaren-nniḍen. Ma yella-d unejmuε d tudrin tiyad neɣ d yimasayen n uwanek d tedbelt d ṭṭemman n tseqqamut-a ara iruḥen.

7- Taseqqamut n wallalen:

Taddart, tesεa tiɣawsiwin, am ṭṭwabel d yikersiyen, dduzan n tmeɣra...ticki tella lǧanaza neɣ tameɣra, imezdaɣ n taddart ssuturen ɣur-sen ayen ḥwaǧen.

8- Taseqqamut yerzan tidukliwin:

Tidukliwin n yidles, n waddal neɣ n twennaḍt, ttilint ddaw leεnaya n tejmaεit.  Ma ḥwaǧent tadrimt,  taɣawsa neɣ bɣant ad xedmeɣ kra n usenfar di taddart, asfugel n kra n tegnit, ad msefhamen d tseqqamut-a. 

Assaɣ n tejmaεit d tejmuyaε n tudrin i as-d-yezzin :

Tuddar yemqaraben, yella wacu i tent-yesdukklen,  zemrent ad d-awint isenfaren gar-asent ; aman, lgaz d yiberdan i tent-icerken  (les pistes).

Ma yella umennuɣ gar sin yemdanen, neɣ snat twaculin wa si taddart-a, wayeḍ si tin-nniḍen. tajmaεit tessekcam-d iman-is, tferru amennuɣ-a s liser d lxir akken ur ttawḍen ara ɣer yir tagnit neɣ s axxam n ccreε.

Tajmaεit, ama n zik, ama n tura,  tthabin-tt medden, ttuggaden ddeεwessu-ines. Acku win yesxesren kra, imezdaɣen akk n taddart, ad t-ɣunzun, ad t-ḍefren s lexwaṭer-nsen. Akken daɣen tesεa azal ameqqran di lebni n tmetti, d uressi d laman gar yimezdaɣ. Xas  yella-d umaynut ass-a di tejmaεit, d tudert n yal ass d umbaddal n umaḍal, i t-id-yesnulfan. Ayen yebdan yettruḥu di tuddar-nneɣ, d udem n udrum acku imdanen, uɣalen rewwlen ɣer berra n taddart, bennun di leεzib deg-s ttaǧǧan timezduɣin-nwes, ttnadin lewseε.


Amagrad, tessewjed-itt-id Farida Cebbiri i tutlayt-inu

https://sadbendali.blogspot.com/2021/08/tajmait-ger-zik-d-tura.html

Commentaires

  1. Tanmirt ɣefumahil-a igerzen d ayen i d-yessmektayen tudert taqbuṛt n imarrawen-nneɣ, d ayen ar aɣ iwelhen ar ubrid n tmussni aɣ-d-irnun tiktiwin iṣelḥen

    RépondreSupprimer

Enregistrer un commentaire